dc.contributor.author | Liljergren, Sara | swe |
dc.date.accessioned | 2004-02-12 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:35:47Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:35:47Z | |
dc.date.issued | 2004 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1814 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Terrorattacken den 11 september 2001 slog hårt mot den omvärldskänsliga flygindustrin. Flygplan användes för genomförandet av dådet, vilket förstärkte krisen för flygbolagen världen över och då främst de amerikanska flygbolagen som drabbades direkt av 11 september. Europeiska flygbolag påverkades mer indirekt av händelserna.
Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva enskilda internationella flygbolags situation före och efter den 11 september 2001 genom att undersöka deras situation under perioden 1997-2002. Dessutom är syftet att jämföra och analysera samband och skillnader mellan flygbolagen med utgångspunkt i krisen som inträffade.
Metod: För att kunna relatera de enskilda flygbolagen till flygbranschen som helhet ges
en översikt om flygbranschen och dess situation före och efter den 11 september 2001. De utvalda flygbolagen är American Airlines, United Airlines, British Airways och SAS. Undersökningen baseras på flygbolagens årsredovisningar de aktuella åren.
Informationen inhämtas för respektive företag enligt en undersökningsmodell indelad i tre kategorier: icke-finansiella faktorer, finansiella faktorer och trafik & kapacitet. Efter att information inhämtats och analyserats för de enskilda flygbolagen, sker en
jämförelse dem emellan och flygbolagens framtid diskuteras.
Resultat: Effekterna av 11 september visas tydligast året efter. Effekterna på de två amerikanska flygbolagen är tydligast, dels beroende på att det är större bolag och dels som en följd av att attacken ägde rum på deras hemmamarknad. SAS drabbas dock hårt utan att kunna återhämta sig år 2002. Värst utsattes United Airlines som år 2002 fick
söka stöd under the Bankrupcy Code. Företaget befann sig i en svår situation redan innan 11 september. American Airlines befann sig i en stabilare situation före 11 september och klarade sig något bättre om än med stora förluster. British Airways har klarat sig bäst i krisen, vilket visar sig genom snabb återhämtning i resultat och något
ökande soliditet bl.a. Fasta flygplansorder som flygbolagen är skyldiga att fullfölja försvårade situationen för samtliga flygbolag efter 11 september. Tre av fyra bolag försökte kompensera detta med att dra ned på antalet leasade flygplan, men av någon anledning kunde United Airlines inte göra det. De psykologiska effekterna av 11 september hos passagerare och allmänheten påverkar flygbolagen negativt. Förtroendet för flygbolagen har troligtvis minskat efter 11
september, vilket flygbolagen måste arbeta för att återfå. Främst de amerikanska flygbolagen befinner sig i en stor förtroendekris. Framtiden för de stora traditionella flygbolagen är osäker. Den allt hårdare konkurrensen på marknaden för passagerarflyg,
speciellt från lågprisflyg, hotar de stora flygbolagens överlevnad. Även att kunna garantera passagerarnas säkerhet är en kritisk situation för flygbolagen. I framtiden kommer kanske flertalet mindre flygbolag med gemensamma nätverk i stora allianser att ersätta de stora traditionella flygbolagen, om inte en förändring sker. Det är en
komplex problematik som de idag etablerade flygbolagen ställs inför. | swe |
dc.format.extent | 437953 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Situationen för flygbolag i och med 11 september 2001. En studie av American Airlines, United Airlines, British Airways & SAS | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 3372 | swe |