ATT STYRA ELLER STYRAS? En fallstudie av anställdas upplevelse av styrning och förändring inom hälso- och sjukvården

Abstract

Bakgrund och problem: Den finansiella situationen för hälso- och sjukvården i Sverige har under det senaste decenniet blivit allt sämre. I syfte att hålla resursförbrukningen inom givna ramar och öka effektiviteten har landstingen introducerat ett antal ekonomistyrningsreformer, varav den senaste är Balanced Scorecard. Hälso- och sjukvården har dock visat sig vara svår att styra och styrmodeller har ofta fått begränsad påverkan på verksamheten, vilket bland annat kan bero på att upplevelsen av styrmodeller varierar mellan individer ur olika personalgrupper och på olika hierarkiska positioner. För att förstå styrningens förutsättningar inom hälso- och sjukvården har vi därför ansett det vara intressant att studera hur anställda upplever styrning och försök till förändring av den genom införande av nya styrmodeller.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och göra en tolkning av hur anställda ur olika personalgrupper och på olika hierarkiska nivåer inom hälso- och sjukvården upplever styrning och försök till förändring av denna genom införande av nya formella styrmodeller, exempelvis Balanced Scorecard.

Avgränsningar: Denna uppsats behandlar inte hur styrning praktiskt går till eller hur Balanced Scorecard i praktiken används inom fallorganisationen, då syftet var att undersöka anställdas upplevelse av styrning och BSC. Vi har inte heller undersökt hur implementeringen av Balanced Scorecard praktiskt gått till.

Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus genom personliga intervjuer med 17 respondenter inom olika personalgrupper och på skilda hierarkiska nivåer inom verksamhetsområdena Barnonkologi och Barn- och ungdomspsykiatri samt med två ekonomer verksamma inom barnsjukhuset. Uppsatsens resultat och analys har sedan diskuterats med två forskare på Förvaltningshögskolan i Göteborg.

Resultat och slutsatser: Studien har visat att anställdas upplevelser av styrning präglades av att förtroendet för den administrativa ledningen och politikerna genomgående var svagt samt av två separata synsätt, ett administrativt och ett verksamhetsnära, vilka medförde att skilda grupper hade olika förståelse av verkligheten. Styrning upplevdes till stor del ske genom ekonomiska besparingar. Respondenterna gav också uttryck för förändringströtthet och motstånd mot förändringar. Balanced Scorecard upplevdes av flertalet respondenter inte som en legitim styrmodell och upplevdes inte heller i någon större grad ha förändrat deras sätt att se på eller bedriva verksamheten.

Förslag till fortsatt forskning: En jämförande studie på andra verksamhetsområden inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus eller på ett annat sjukhus för att se huruvida upplevelserna skiljer sig åt kan anses relevant att genomföra. Det vore också intressant att göra en studie rörande motsättningar mellan olika personalgrupper till följd av en förändrad sjuksköterskeutbildning.