Pedagogisk skicklighet som merit vid professorstillsättningar

Abstract

Frågeställningen för denna studie har varit hur pedagogiska skicklighet vägs in vid tillsättningen av professorer. Professorstillsättningar vid Chalmers, Uppsala universitet och Örebro universitet under åren 2001 2002 utgör det empiriska underlaget. Resultatet pekar på att pedagogiska meriter lyfts fram som ett viktigt kriterium i officiella dokument som anställningsordningar, bedömningsgrunder vilka utgör den formella grunden för tillsättningsförfaranden. Förslag till pedagogiska meritportföljer finns framtagna och vid två av de aktuella högskolorna anges att speciell sakkunnig särskilt skall granska pedagogiska meriter. En genomgång av utlysningstexterna visar på en i det närmaste identisk text beträffande kraven på pedagogisk skicklighet. Inte i något fall är den pedagogiska kvalifikationen nedbruten till och anpassad för den aktuella tjänstens specifika pedagogiska behov. En genomgång av utlysningstexterna visar på en i det närmaste identisk text beträffande kraven på pedagogisk skicklighet. Inte i något fall är den pedagogiska kvalifikationen nedbruten till och anpassad för den aktuella tjänstens specifika pedagogiska behov. De studerade sakkunnigtexterna visar på en stor spridning beträffande omfång och kvalitet av resonemang om pedagogiska meriter. Sakkunnigtexterna indikerar även att inlämnade ansökningar uppvisar stor variation i detta avseende. En övergripande slutsatsen är högskolorna har kommit en bit på väg men att mycket återstår att göra. Det positiva är att man har lyckats få högskolekolossen i rörelse. Kolossen är i sakta rullning avseende en meriteringsbedömning av nya anställningar, en meritering som inte enbart grundas på vetenskaplig meritering utan även beaktar pedagogisk skicklighet. Som redovisas i denna rapport är detta ännu på ett mycket prematurt stadium och i många av de studerade anställningsärenden som studerats i denna undersökning är texter och bedömningsgrunder rudimentära. Men samtidigt har mycket hänt det senaste decenniet och man kan hävda att lagar, anställningsordningar, meritportföljer har krattat i manegen. Men om inte processen går vidare är det risk att dagen mer eller mindre slentrianmässiga tolkning av lagtexten, den likriktade och kvantitativa bedömningen cementeras. Kolossen är i rullning men måste tillföras energi för att inte rörelsen skall avta. Energi i form av utveckling och fördjupning och förfining av åtgärder för att öka den pedagogiska skickligheten hos våra lärare på universitet och högskolor vilket är det ultimata syftet med det pedagogiska meriteringssystemet.