Betalningsmässig information och dess användbarhet

Abstract

Bakgrund och problem: Ett av de huvudsakliga motiven till den omfattande utgivningen av externredovisningsinformation är den ska ge goda underlag för beslut. Detta är ett av grundkriterierna för en kvalitativ redovisning enligt det ramverk som tagits fram av FASB. Det är därför viktigt att ta till vara på all den relevanta information som kan ge ett förbättrat beslutsunderlag. Redovisningsinformation har dock blivit allt mer komplicerad. Det är den bokföringsmässiga redovisningens flexibilitet, subjektivitet samt komplexitet som gör att den har blivit så svår att använda och som har lett till ett ökat intresse för betalningsmässig redovisning. Det är därför intressant att undersöka närmare hur användare uppfattar betalningsmässig informationens användbarhet samt vilka mekanismer och orsaker som kan ligga bakom användningen av betalningsmässig information.

Syfte: Vårt huvudsyfte är att beskriva hur användbar betalningsmässig information kan anses vara enligt de krav på redovisningens kvalitet som det definieras i FASBs ramverk. Vi avser vidare beskriva hur professionella användare brukar betalningsmässig information i relation till bokföringsmässig information och vilken vikt man lägger vid de olika informationstyperna. Här kommer vi att redovisa attityder som användarna uppvisar till betalningsmässig information i situationer gällande analys av företag samt kreditgivning.

Avgränsningar: Vi kommer inte mer än övergripande behandla enskilda rekommendationer eller hur olika kassaflödesmodeller upprättas, ej heller produktion av kassaflödesanalyser internt i företag och organisationer. De användarkategorier som vi kommer att behandla är investerare samt långivare.

Metod: Vi har genomfört en strukturerad intervjustudie med tre långivare och tre investerare. Det empiriska materialet har analyserat utifrån en teoretisk referensram med en schematisk analysmodell som huvudsakligt verktyg.

Resultat och slutsatser: Vår undersökning visar på att kassaflödesinformation i överlag uppfyller kravet på användbar redovisningsinformation och kan tillgodose våra användargruppers informationsbehov i syfte att bedöma och utvärdera olika ekonomiska beslutssituationer. Ett genomgående resonemang som vi påträffar i vår studie är att kassaflödesinformation enskilt inte ger all information som krävs för att professionella användare ska kunna bedöma ett företags ekonomiska utveckling utan den bör kombineras med information från bland annat resultat- och balansräkningen.

Några förslag till fortsatt forskning: • Det skulle vara intressant att studera betalningsmässig informations användbarhet för flera användargrupper utöver de grupper som vi har fokuserat på. • Intresse och möjlighet att skapa en alternativ redovisningsinriktning med T.A. Lees idéer som utgångspunkt.