Sjuksköterskans deltagande i donationsprocessen

Abstract

Bakgrund: Det finns bara en död och denna regleras av vår lagstiftning. Indirekta kriterier innebär att läkaren konstaterar dödsfallet genom observation. Direkta kriterier styrs av föreskrifter om hur total hjärninfarkt fastställs och patientens andning och cirkulation upprätthålls på konstgjord väg. En donator ger enligt eget önskemål sitt organ till en mottagande patient. Donationsprocessen innehåller fyra olika faser. Fas ett startar med det medicinska omhändertagandet på intensivvården och total hjärninfarkt fastställs. Fas två är när omhändertagandet av en donator startar och optimering av andning och cirkulation optimeras. MOD (Multiorgandonation) är fas tre och organuttaget sker på en operationsavdelning. Fas fyra startar när den avlidne är tillbaka på avdelningen och de anhöriga tar farväl. Katie Erikssons omvårdnadsteori har använts som omvårdnadsteoretisk anknytning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av organdonation. Metod: Litteraturstudien bygger på 14 vetenskapliga artiklar, sökta via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Val av artiklar gjordes efter genomläsning av abstrakt. Resultat: Sjuksköterskans attityd och inställning till donation påverkades av faktorer såsom kunskap och yrkeserfarenhet. Att ha kunskap om och förståelse för donationsprocessen leder till en bättre vård av en donator. Att vårda en donator innebar emotionella konflikter och stressreaktioner hos inblandad personal. Sjuksköterskans egen inställning till donation påverkades av hur denne uppfattade donation som behandlingsmetod. Sjuksköterskans upplevelse av den kirurgiska delen av donationsprocessen berodde på hur värdigt organuttaget utfördes på operationsavdelningen. Sjukvårdspersonal upplevde stress i samband med MOD och det var viktigt med ett värdigt omhändertagande efter det att respiratorn stängdes av. Konklusion: God kunskap om donationsprocessen innebar positiv inställning till donation. Key words: nursing, organ donation, dignity