dc.contributor.author | Hermansson, Anna | |
dc.date.accessioned | 2008-10-02T08:44:02Z | |
dc.date.available | 2008-10-02T08:44:02Z | |
dc.date.issued | 2008-10-02T08:44:02Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/18258 | |
dc.description | Folkhälsovetenskapligt program | en |
dc.description.abstract | Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan en upplevd
queeridentitet och hälsa, samt att se hur det sambandet i så fall kunde se ut. Fokus har lagts
på att undersöka hur heteronormativiteten samt upplevelser av diskriminering kan ha påverkat
hälsan för personer med en upplevd queeridentitet. Datainsamlingsmetoden som användes var
den kvalitativa forsknings intervjun. Fyra personer intervjuades genom att öppna frågor
ställdes, intervjuerna varade i mellan 37 och 62 minuter. Intervjuerna var inspirerade av det
fenomenologiska perspektivet, då intresse lades på att undersöka de intervjuades upplevelser.
Analysen av intervjuerna har utförts med inspiration av den manifesta innehållsanalysen.
Genom olika meningsbärande enheter i texten kunde fem teman bli synliga. Utifrån de
meningsbärande enheterna skapades underkategorier och kategorier. Analysen resulterade i
fyra teman, åtta kategorier, och fjorton underkategorier. Temana som utgicks ifrån var;
upplevelser av heteronormen, upplevelser av diskriminering, strategier att hantera
heteronormen och diskrimineringen, samt hur en queeridentitet kan vara bra för hälsan. Denna
uppsats gav en mångfacetterad bild av hur hälsan kan påverkas till följd av en upplevd
queeridentitet. Heteronormen samt diskrimineringen verkade kunna ge upphov till sämre
hälsorelaterade emotioner och stämningsläge, såsom ökad stress, depression, ledsenhet och
ilska. Samtidigt så användes olika ”strategier” för att hantera heteronormen och
diskrimineringen, vilka verkade fungera som ett skydd mot försämrad hälsa. Exempel på
strategier; att inte se ett diskriminerande beteende, att säga ifrån och stå upp för sig själv i en
diskriminerande eller kränkande situation, att ha alternativa förebilder samt att ha ett socialt
stöd genom att dela sina erfarenheter med människor som innehar en liknande position i
förhållande till heteronormen. Frankenhaeusers biopsykosociala modell har använts för att
förstå hur sambandet kan se ut mellan den stress som intervjupersonerna upplevde till följd av
diskriminering, heterosexism, internaliserad heterosexism och hälsa/ohälsa. Genom modellen
visades hur stressen ifråga kan leda till ohälsa, men ett socialt stöd samt goda individuella
resurser kan fungera som ett skydd mot ohälsa. Det sociala stödet, samt de individuella
resurserna verkade kunna förbättras till följd av en upplevd queeridentitet. Denna studie har
en induktiv ansats och därigenom skapat hypoteser värda att testa. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Queer, hälsa, heteronormativitet, diskriminering, heterosexism | en |
dc.subject | Queer, health, heteronormativity, discrimination, heterosexism | en |
dc.title | Queeridentitet och hälsa | en |
dc.title.alternative | Queer Identity and Health | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
dc.type.degree | Student essay | |