Show simple item record

dc.contributor.authorSillberg, Marcusswe
dc.date.accessioned2003-06-30swe
dc.date.accessioned2007-01-17T02:37:25Z
dc.date.available2007-01-17T02:37:25Z
dc.date.issued2003swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1829
dc.description.abstractProblembakgrund: Under årens lopp har årsredovisningarna utvecklat sig från att ha varit en relativt harmlös produkt till att bli en påkostad liten tunn bok. Årsredovisnings innehåll är reglerat bland annat i årsredovisningslagen, där det framgår vad som måste finnas med. Utöver den lagbundna delen lämnar även företag frivillig information som kan vara utformad av upplysande karaktär eller som rent försäljningsmaterial. Under senare år har allt fler företag valt att presentera allt mjukare fakta som tex miljöarbete och etiskställning. För den enskilda medborgaren är det nästan uteslutande årsredovisningen som ligger till grund för att skapa en uppfattning om ett företag. Vem årsredovisningen verkligen vänder sig till finns det delade meningar om. En del författare hävdar att den delgivna informationen är inaktuell medan andra har en annan uppfattning. Uppsatsens avsikt är att behandla frågan; vem vänder företagen sig till när de producerar sin årsredovisning? Syfte: Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt från två svenska börsnoterade och ett på annat sätt publikt företag undersöka deras årsredovisningar och försöka komma fram till vem företagen vänder sig till med årsredovisningen i sin helhet eller de olika delarna. Avgränsningar: Uppsatsen är begränsad till att undersöka Swedish Matchs, Kooperativa Förbundets samt Broströms tryckta årsredovisningar. Swedish Match granskas under en längre tidsperiod än de två andra företagen eftersom jag ville undersöka vad ett VD byte innebar för framställningen av de kommande rapporterna. Metod: I uppsatsen används det en kombination av explorativ och deskriptiv ansats och datan har inhämtats med hjälp av både primär och sekundär data. För att bredda studien, utöver de tolkningar som gjorts av materialet, har även intervjuer gjorts med företagens respektive årsredovisningsansvariga. Resultat och slutdiskussion: Jag har kommit fram till att Swedish Match och Broström främst vänder sig till aktieägarna, nuvarande och potentiella, samt även till långivarna. Kooperativa Förbundet har inte dessa intressenter i förgrunden då de utformar sin årsredovisning. I stället vänder de sig till sina medlemmar, anställda och förtroendevalda. I samtliga företag finns det gått om frivillig information som svarar mot de troliga intressenternas önskningar. Broström är extremt med att delgiva finansiell information medan Kooperativa Förbundet är mer sparsamt med det, men desto öppnare med den mjuka informationen. Swedish Match befinner sig någonstans mitt i mellan. Förklaringen kan vara att de tidigare har bedrivit/bedriver en hälsofarlig verksamhet och därmed är restriktivare med över vad som delges. Under arbetets gång har en tanke kommit upp att företagen eventuellt skulle kunna ha två olika redovisningar. En för yrkesfolk och en annan för lekmän inom området. Uppslaget kan kanske bli ett ämne för framtida studier.swe
dc.format.extent451585 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.titleÅrsredovisningens intressenter - en studie mot vilka tre företag vänder sig med sin årsredovisningswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid2889swe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record