Skillnader mellan IAS/IFRS och svenska redovisningsprinciper En fallstudie av TeliaSonera AB

Abstract

Problembakgrund: År 2002 fattade Europaparlamentet beslut om att börsnoterade företag inom EU, från och med år 2005 skall upprätta koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Det finns skillnader mellan redovisning enligt IAS/IFRS och nuvarande svenska redovisningsprinciper. Det gäller därför för företagen att identifiera dessa skillnader i redovisningen.

Problemformulering: Huvudfråga: Vad innebär det för skillnader för TeliaSonera att redovisa i enighet med IAS/IFRS? Delfrågor: Vilka balans- och resultatposter påverkas? Varför påverkas just dessa poster?

Syfte: Att beskriva och analysera skillnader i balans- och resultaträkningarna mellan IAS/IFRS och svenska redovisningsprinciper för TeliaSonera som redovisar ett koncernbokslut enligt IAS/IFRS och ett enligt ÅRL.

Avgränsningar: I studien behandlas endast skillnaderna mellan nuvarande gällande IAS/IFRS gentemot svenska redovisningsprinciper som kan ha betydelse för TeliaSonera. Vidare behandlas inte implementeringsprocessen av IAS/IFRS, SIC:s uttalanden eller undantag som endast gäller juridisk person.

Metod: Metoden som tillämpats har varit en kvalitativ förklarande fallstudie av TeliaSonera.

Slutsats: Tillämpning av IAS/IFRS påverkar ett antal balans- och resultatposter för TeliaSonera. Den enda rekommendation som utgör en skillnad är IAS 39. Varför just vissa poster påverkades kan bland annat härledas till att de värderas till verkligt värde i motsats till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet enligt ÅRL. Skillnaderna för företaget är inte så stora siffermässiga belopp och skillnaderna är specifika för varje företag. Eftersom endast TeliaSonera studerats kan vi dock inte dra några generella slutsatser för övriga företag.

Förslag till vidare forskning: Den rekommendation som står för skillnaderna mellan IAS/IFRS och ÅRL för TeliaSonera är IAS 39. De vidare studier som skulle kunna bedrivas är att endast studera skillnader i IAS 39 gentemot nuvarande svensk redovisning av finansiella instrument. Även en studie av flera företag i olika branscher skulle vara intressant för att på så vis få svar på om redovisning enligt IAS/IFRS innebär olika skillnader för de undersökta företagen.