Hur börsnoterade företag inom olika branscher redovisar FoU
Abstract
Bakgrund och problem: I Sverige har företag enligt årsredovisningslagen haft större möjligheter att välja antingen att kostnadsföra eller aktivera utgifter för forskning och utveckling. Efter införandet av RR 15 har denna valfrihet försvunnit eftersom RR 15 kräver att forskningsutgifter skall kostnadsföras och att utgifter för utveckling skall kostnadsföras eller, om de uppfyller vissa kriterier, aktiveras som en immateriell tillgång i balansräkningen. Härmed har en ny valfrihet uppkommit gällande huruvida företagens utvecklingsutgifter uppnår kriterierna eller inte och det bedöms subjektivt av redovisarna. Det finns en rad faktorer som kan påverka redovisarnas redovisningsmetod och tidigare forskning har visat att storleken på företagen samt företagens soliditet har inverkan på hur företag redovisar FoU.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger någon skillnad mellan branscher i sättet att redovisa FoU utgifter. Vidare vill vi öka förståelsen kring redovisning av FoU utgifter och utröna om det finns faktorer som påverkar redovisningsmetoden.
Avgränsningar: Uppsatsen är baserad på svenska publika aktiebolag som redovisar enligt svenska redovisningsprinciper och som har FoU utgifter samt anger vad dessa uppgår till. Bolag som inte uppfyller kriterierna avgränsar vi oss ifrån. Undersökningen inkluderar enbart information från år 2001 och 2002.
Metod: Undersökningen är genomförd enligt den kvantitativa metoden och 102 företag av totalt 289 stycken uppnådde de av oss uppställda kriterierna. Dessa företag ingår i nio olika branscher som är hämtade från Affärsvärlden. Dessa är: media och underhållning, tjänster, telekommunikation, IT, finans, hälsovård, konsumentvaror, råvaror och industri.
Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att flertalet branscher har en kombination av aktivering och kostnadsföring. I vår studie framgår det tydligt att de flesta branscher börjat aktivera FoU i högre utsträckning år 2002, men det går inte att säkerställa att RR 15 är huvudskälet till den ökade aktiveringen. Då det inte längre finns samma möjlighet som tidigare tror vi dock att rekommendationen påverkat redovisningen. Förutom de faktorer som vi i vår undersökning valt att belysa, finns det enligt oss en mängd andra parametrar som också påverkar, exempelvis influeras de av omvärldsfaktorer såsom exempelvis konjunktursvängningar och konkurrenter.
Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle ha varit intressant att ta del av hur onoterade företag redovisar FoU utgifter eftersom de inte behöver tillämpa RR 15. Kanske finns det även här ett mönster kring hur de olika branscherna redovisar FoU utgifter. Ett annat intressant område skulle även vara att gå närmare in på de branscher där investering i FoU är som mest frekvent, till exempel telekommunikations- och industribranschen.
Degree
Student essay
University
Göteborg University. School of Business, Economics and Law
View/ Open
Date
2003Author
Emilsson, Helena
Andersson, Ingela
Language
sv