• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Business Administration / Företagsekonomiska institutionen
  • Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Business Administration / Företagsekonomiska institutionen
  • Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Anmälningsplikt vid misstanke om brott - En studie om revisorer i Göteborg

Abstract
De senaste årens redovisningsskandaler har gjort att revisorns roll blivit ifrågasatt och detta väckte vårt intresse för att se vad som innefattas i revisorns roll. Särskilt intressant fann vi att titta närmare på den anmälningsplikt som ålades revisorer från och med 1 januari 1999. Vi ämnar med denna uppsats klargöra hur revisorns roll påverkas av lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott, samt kartlägga inställningen till anmälningsplikten bland revisorer. Vi avser även att utröna hur lagtexten tolkas av revisorer, för att på så sätt se hur väl revisorers tolkning överensstämmer med Ekobrottsmyndighetens tolkning. Huvudsyftet med uppsatsen är att utreda om ovan nämnda förhållanden skiljer sig åt beroende på revisionsbyråns storlek. Uppsatsens ansats var en enkätundersökning med 21 revisorer på revisionsbyråer i Göteborg, där vi hade ett bortfall på fem stycken. Revisionsbyråerna delades in i tre olika kategorier: stora, medelstora och små. Dessutom gjordes en intervju med en kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten i Göteborg för att diskutera det resultat som framkommit i enkätundersökningen. Vi kom i vår studie fram till följande slutsatser: Anmälningsplikten har inte påverkat revisorsrollen i någon större utsträckning. Revisorers inställning till anmälningsplikten är övervägande neutral eller negativ. Revisorer brister i tolkningen av centrala delar i lagtexten och tolkningen skiljer sig även åt mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheten. Vad gäller ovanstående förhållanden särskiljer sig små revisionsbyråer från medelstora och stora byråer i följande avseenden. Revisorer på små revisionsbyråer upplever att revisorsrollen har påverkats av anmälningsplikten i större utsträckning. De är även sämre i sin tolkning av anmälningsplikten. Inställningen till anmälningsplikten skiljer sig inte åt beroende på storlek på revisionsbyrå. Mellan medelstora och stora revisionsbyråer finns inga tydliga skillnader. Förslag till fortsatt forskning är att se om någon motsvarande regel existerar i utlandet och se på hur den i så fall tillämpas av revisorer där och om samma problematik finns i tolkningen av lagtexten som i Sverige. Det kan även vara intressant att, istället för att inta revisorns och Ekobrottsmyndighetens perspektiv, göra en studie utifrån klienternas perspektiv för att på så sätt se vilken syn dessa har på anmälningsplikten.
Degree
Student essay
University
Göteborg University. School of Business, Economics and Law
URI
http://hdl.handle.net/2077/1835
Collections
  • Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen
View/Open
02-03-69D.pdf (377.7Kb)
Date
2003
Author
Shibru, Getnet
Larsson, Anna
Karlsson, Sara
Language
sv
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV