Sarbanes-Oxley Act of 2002 - med fokus på revisorns rotation
Abstract
Bakgrund och problem: Sommaren 2002 avslöjades oegentligheter inom ett antal amerikanska storföretag till exempel Enron. Den 30 juli 2002 antogs i USA lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken inskränker andra länders lagstiftningar. Sarbanes-Oxley Act kräver att revisionsbyråer som reviderar bolag noterade vid amerikansk börs skall registrera sig hos en tillsynsmyndighet. Detta gäller även icke-amerikanska revisionsbyråer som reviderar bolag, vilka är noterade på amerikansk börs. Sarbanes-Oxley Act har kraftigt påverkat framförallt revisorns oberoende. Till exempel har en förbudslista upprättats och rotation av den påskrivande revisorn krävs. I Sverige används, istället för förbudslistor, analysmodellen för att säkerställa revisorns oberoende. Författarna vill förklara och belysa problematiken kring revisorns rotation och hur svenska auktoriserade revisorer som grupp har för avsikt och mening att agera på Sarbanes-Oxley Act.
Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera effekter, förstå konsekvenser av samt förstå hur auktoriserade revisorers kommer att mottaga Sarbanes-Oxley Act med fokus på revisorns rotation.
Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att endas ytlig beröra de juridiska aspekterna då uppsatsinriktningen är redovisning. Avgränsningen till att endast beröra revisorns rotation är gjord för att kunna göra en djupstudie. En komplett genomgång av lagen kommer inte att främja syftet med uppsatsen.
Metod: Metoden för uppsatsen är att ur ett hermeneutiskt synsätt genomföra en kvalitativ studie. I uppsatsen används ett prognostiserande problemidentifierande syfte.
Resultat och slutsatser: Sarbanes-Oxley Act kommer med all sannolikhet att få konsekvenser för framförallt auktoriserade revisorer anställda på någon av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige men även för anställda på mindre kapitalstarka byråer. Alternativet är att EU lyckas förhandla till sig den undantagsparagraf som finns i Sarbanes-Oxley Act. Liknande regler som USA har om rotation kan återfinnas i EU där en rekommendation om intern rotation finns. År 2005 skall harmoniseringen i EU inom revisionsområdet vara avslutad. I EU:s rekommendation som behandlar revisorns rotation finns ett dolt hot vilket medför att Sverige med största sannolikhet inom en snar framtid måste etablera regelverk för intern rotation. Uppsatsen påvisar att revisorns oberoende ”in fact” inte stärks av en lagstiftning om revisorns rotation, däremot att revisorns oberoende ”in appearance” kommer att stärkas mot media, allmänhet och små aktieägare.
I slutsatsen framkommer att revisorns rotation endast är en liten faktor för att säkerställa revisionens kvalitet och att en sådan lagparagraf endast skulle föra Sverige ett steg närmare USA:s detaljstyrning.
Förslag till fortsatt forskning: Då Sarbanes-Oxley Act är en helt ny lag skulle en studie i vilka effekter Sarbanes-Oxley Act förde med sig till berörda revisionsbyråer då lagen tillämpats under en längre tid vara av intresse. Vidare innefattar Sarbanes-Oxley Act så mycket mer än bara revisorns rotation vilket leder till att det vore intressant att fortsätta att skriva uppsatser med utgångspunkt från Sarbanes-Oxley, men då istället inrikta sig på till exempel förbjudna tjänster, tillsynsmyndigheter eller konsultation. Då EU:s och USA:s lagstiftningar skiljer sig åt rörande revisors rotation är det intressant att jämföra USA:s lagstadgad rotation med EU:s analysmodell. Ytterligare en intressant frågeställning skulle kunna vara: Vilken effekt har kultur och statlig identitet på revisorns rotation? Slutligen vill författarna ge en sista frågeställning: Hur skall revisorns oberoende bedömas, ”in fact” eller ”in appearance”?
Degree
Student essay
University
Göteborg University. School of Business, Economics and Law
View/ Open
Date
2003Author
Sunesson, Charlotte
Beckman, Hanna
Language
sv