| dc.description.abstract | Syfte och frågeställningar: Med detta arbete kommer följande frågeställningar att belysas.
· Vilka moment/ faktorer anses av forskning vara av stor betydelse för tvåspråkiga
elevers framgång i skolan generellt och för matematik speciellt?
· Vilka arbetssätt och metoder stödjer och underlättar för tvåspråkiga elevers inlärning
av svenska språket och matematikämnet?
· Hur arbetar man i tre skolor där majoriteten av eleverna är tvåspråkiga för att eleverna
ska lyckas med att uppnå de uppsatta målen i matematik?
Metod: Frågeställningarna belysas av en litteraturgenomgång och kompletteras med en
intervjuundersökning i tre olika mångkulturella skolor som ligger i en och samma stadsdel i
Göteborg.
Huvudresultat: Tvåspråkiga elever erbjuds ofta p. g. a. språkliga brister få tillfällen att arbeta
med verbala uppgifter, som kan få eleverna att utveckla tankefärdigheter som är viktiga för
inlärningen under senare årskurser. Det är ofta som man förknippar språkliga och kognitiva
brister med varandra, vilket har förödande konsekvenser för tvåspråkiga elevers utveckling.
Det är mest innehållslösa uppgifter som tvåspråkiga elever erbjuds i skolan, exempelvis
aritmetiska uppgifter som är kontextreducerade och lågkognitivt krävande dvs. utan kontext
och kräver låg kognitiv nivån. Enligt forskning ska den typ av uppgifter begränsas och inte få
ett dominerat inslag i undervisningen. Tvåspråkiga elevers undervisning ska inte bara
domineras av laborativa och konkretiserade material, utan man ska med hjälp av dessa
material skapa och utveckla elevernas ordförråd och formella språk som är nödvändigt att
behärska för att kunna uttrycka sina tankar och kunna läsa textuppgifter i läroböcker.
Föräldrarnas roll nedvärderas och skolorna arbetar inte med att klargöra för dem
utbildningens mål och syften, vilket gör att de inte erbjuds reella tillfällen för att delta i och
påverka sina barns skolgång. | swe |
