Kulturarv och slöjdtraditioner ­ Nio blivande slöjdlärare tolkar ett strävansmål

Abstract

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur blivande slöjdlärare vid Göteborgs universitet tolkar strävansmålet från slöjdämnets kursplan: Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven ­ utvecklar intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv (Skolverket, 2000:5) Huvudfrågan behandlar begreppen kulturarv och slöjdtraditioner och hur dessa två begrepp tolkas utav blivande slöjdlärare. Vi valde att besvara vårt syfte genom en kvalitativ studie, baserad på nio intervjuer med studenter som läser sin tredje terminen slöjd på Göteborgs Universitet. Resultat av undersökningen visar på svårigheter att tolka det valda strävansmålet och på stor variation i hur det tolkas och hur de blivande slöjdlärarna kommer att arbeta med det. Vi såg att tidigare erfarenheter och uppväxtmiljö ligger till grund för hur olika strävansmålet tolkas. Vår undersökning visar även på en brist i slöjdlärarutbildningen när det kommer till kulturarv och slöjdtraditioner, beroende på hur begreppen tolkades ansåg våra informanter att det antingen fanns med i utbildningen men var inte synligt eller så var det något de ansåg saknades i utbildningen. Vi ser det som en stor betydelse för vår kommande lärarroll att ha insikt i hur olika ett strävansmål kan tolkas. Vi tror att denna insikt gör oss uppmärksamma i vår egen tolkning av kursplanens mål och leder till en mer likvärdig undervisning för eleverna i skolan.