Budgetlöst företagande i åtta svenska storföretag - avskaffande eller förändring

Abstract

Det företagsekonomiska klimatet av idag har förändrats. Företagen ställs inför andra former av konkurrens och agerar på en marknad präglad av stor turbulens och osäkerhet. Det ställs därför höga krav i form av adaptivitet och flexibilitet hos företaget för överlevnad. Kritiska röster menar att de traditionella ekonomiska styr- och mätinstrumenten inte tillhandahåller relevant information och därmed inte ger den effektiva styrning av verksamheten som krävs. Budgeten / budgeteringen har i Sverige ett starkt fäste men har under senare år börjat ifrågasättas. En del svenska storföretag säger sig ha avvecklat budgeten eller tonat ner användandet av densamma. Denna uppsats försöker således utröna vad åtta svenska storföretag vill lämna i den traditionella budgeten, varför en sådan avveckling skett och vilka styrmedel som ersätter budgeten/budgeteringen.

Med denna uppsats vill vi, till företag och övriga intressenter, sammanställa och analysera erfarenheter från företag som har genomfört en större förändring eller avveckling av budgeten. Förhoppningsvis kan denna uppsats på så vis fungera som ”vägvisare” och ge lärdomar för de företag som funderar på att helt eller delvis avskaffa sin budget.

Vi har valt att använda oss av en deskriptiv fallstudie bestående huvudsakligen av intervjuer med en kompletterande enkätundersökning.

För de undersökta företagen i uppsatsen har vi kunnat urskilja ett antal gemensamma faktorer beträffande frågorna vad de har lämnat eller velat lämna i budgeten. Dessa faktorer berör budgeten som dokument (produkten) och själva budgeteringen (processen). Det företagen avser när de säger att de har lämnat budgeten är de härledda budgeterna, främst resultatbudgeten. Likaså är det budgeteringen på koncernnivå som har avvecklats. Företagen har på olika sätt försökt reducera tids- och resursåtgången för den traditionella budgetprocessen.

Företagen i studien anser att budgeten är ett dokument med hög detaljeringsgrad vilken baseras på osäkra och inaktuella prognoser samt att budgetarbetet är tids- och resurskrävande. Vidare leder budgeten även till anslagstänkande och politiskt spel och kan vara en motivationshämmande faktor samt skapa låsningar i verksamheten. Budgeten ger även en onaturlig periodindelning och har en dålig koppling till strategierna. Dessa ”nackdelar” med budgeten har varit anledningen till varför företagen valt att frångå den traditionella budgeten.

Vilket styrsystem som kan ersätta den traditionella budgeten har under senare år varit ett väldebatterat ämne. I denna studie är Balanced Scorecard (BSC) det vanligast ersättande styrmedlet. Majoriteten har ändock använt sig av en kombination av BSC och rullande prognoser. Uppsatsens studie påvisar även att budgeten på olika sätt lever kvar i företaget. Företagen väljer att fortsätta budgetera kostnadsenheter. I uppsatsen studie framkommer att det endast är ett företag som har lyckats att helt lämna budgeten. Anledningen till detta är framförallt att företagets starka ledarfigur på tidigt stadie utvecklat en egen modell för hur verksamheten kan styras budgetlöst och även testat denna modell under ett flertal år.

Under studiens genomförande uppkom uppgifter om att fyra av företagen återgått till att använda budgeten helt eller till viss del efter en period av ”budgetlöst” företagande. Anledningen till återgåendet vilar på flera grunder tex. att själva implementeringen av ”budgetlös styrning” inte genomfördes på ett bra sätt eller att företagsledningen inte var tillräckligt drivande vid implementeringen vilket förefaller vara en förutsättning. För vissa av de undersökta företagen är det egentligen fel att säga att de har lämnat budgeten och ersatt den med ett nytt system. Då är det snarare frågan om en förändring av den traditionella budgeten.