Ekonomisk styrning vid tjänsteutveckling - ur ett target costing perspektiv

Abstract

Tjänstemarknadens förutsättningar har under senare år förändrats, med en ökad konkurrens genom en accelererande tillväxt. Därför har ett ökat intresse för den ekonomiska styrningen i tjänsteföretag, samt dess tjänsteutveckling, vuxit fram. Forskning, avseende utveckling och tillämpning, av styrningsmetoderna har främst berört tillverkande företag. På grund av de fundamentala skillnader mellan varor och tjänster, är det svårt, om inte omöjligt, att finna ett enhetligt sätt att hantera ekonomistyrningsfrågor, som är tillämpbart i både tjänsteföretag och tillverkande företag. Vi ser dock potential för en användning av grundtankarna i, den för tillverkande företag framtagna, target costing modellen inom tjänsteföretag. Därför ställer vi frågan: Vilka uttryck för ekonomisk styrning finns det, ur ett target costing perspektiv, i tjänsteföretag, avseende utveckling av nya tjänster och överensstämmer särdragen med target costing modellen?

Syftet med vår rapport är initialt att kartlägga inslag av ekonomisk styrning i tjänsteutvecklingsprocessen, ur ett target costing perspektiv. Vi ämnar genom kartläggningen belysa eventuella likheter och skillnader mellan de, i tjänsteföretagen, funna ekonomistyrningsdrag och de i target costing modellen.

Rapportens första avgränsning gjordes när vi valde att undersöka tjänsteintensiva företag, ur ett target costing perspektiv. Vi har även valt att endast se till fyra olika branscher inom tjänstesektorn, såsom bank-, fond-, försäkrings- och konsultverksamhet. Där har vi begränsat oss till att endast undersöka ett stort och etablerat tjänsteföretag, inom varje bransch.

Intervjuer har genomförts med sju intervjupersoner inom fyra olika företag. Det empiriska materialet har analyserats efter fördjupade teoretiska studier. Utifrån det analyserade materialet har det sedan förts en slutdiskussion kring studiens frågeställning.

Övergripande har vi inte funnit några starka inslag av target costing modellen i de undersökta företagens ekonomistyrning. Det bör dock framhållas att det, mellan tjänsteföretagen, finns stora skillnader, både avseende produkternas natur och företagens verksamheter. Trots att studiens resultat inte framhävt några större likheter mellan företagens ekonomistyrning och target costing modellen, vill vi inte generalisera vårt resultat och förkasta modellens möjliga tillämpning inom andra tjänsteintensiva företag.

Vårt förslag till fortsatt forskning är en vidare kartläggning av ekonomisk styrning, likt vår studies, inom andra branscher, för att utreda huruvida en styrning, likt den i target costing modellen, går att tillämpa inom tjänsteföretag i andra branscher.