Visa enkel post

dc.contributor.authorHedbäck, Tomasswe
dc.contributor.authorBohlin, Johanswe
dc.date.accessioned2003-06-04swe
dc.date.accessioned2007-01-17T02:37:48Z
dc.date.available2007-01-17T02:37:48Z
dc.date.issued2003swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1864
dc.description.abstractBakgrund och problem: Under de senaste åren har bilindustrin blivit en allt mer konkurrentutsatt bransch. För att företagen skall uppvisa lönsamhet har antalet självständiga tillverkare successivt minskat och branschen har därför konsoliderats. Samarbete inom bilkoncerner, som i detta fallet Fordkoncernen, innebär i högre utsträckning krav på gemensamma komponenter och system – det vill säga synergieffekter – över bilmodeller av olika märken för att uppnå de fastställda avkastningskraven. Denna situation är inte ny för Volvo Persnvagnar, men till skillnad från är möjligheterna mindre att göra avsteg från fastställda mål, detta främst beroende på de krav som Volvo Personvagnars nuvarande ägare Ford Motor Company ställer på företaget. Mot bakgrund av detta har författarna ställt upp följande hypotes; De synergieffekter, vilka bestäms av den ökade graden av commonality mellan olika produkter, som Ford hoppas skall uppstå genom förvärvet av Volvo, har inte kunnat realiseras fullt ut i det första integrerade nybilsprojektet. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur det har fungerat när Ford, Mazda och Volvo, genom organisatoriskt samarbete utvecklat nya bilmodeller på en gemensam plattform för att därigenom kunna anta eller förkasta den uppställda hypotesen. Avgränsningar: Uppsatsen huvudsakliga inriktning behandlar hur det har fungerat när Ford och Volvo gemensamt utvecklat nya bilmodeller på en gemensam plattform och endast i begränsad utsträckning berör vi hur produktens färdiga form kommer gestaltas. Metod: Datainsamlingen har genomförts genom tolv djupintervjuer med anställda på Volvo Personvagnar med god insikt i C1/P1-projektet samt även erfarenheter från tidigare nybilsprojekt. Dessutom har sekundärdata använts främst för att forma den teoretiska referensramen samt att ge en vidgad förståelse dels för ämnet dels för problematiken. Resultat och slutsatser: Studien visade på att det fanns förståelse för commonality - vad begreppet innebär samt varför man arbetar strävar efter det. Dock efterlyste respondenterna att ledningens mål skulle vara mer konkreta. Generellt upplevde man att målen inom C1/P1-projektet uppnåtts men samtidigt upplevde man det vara svårt att mäta utfallet gentemot de uppsatta målen. Sammanfattningsvis kan man säga att respondenterna har varit såväl positiva som negativa till samarbetet och att detta ger anledning att anta den uppställda hypotesen. Förslag till fortsatt studier: Det skulle vara intressant att se hur fler individer inom Volvo upplever arbetet med Commonality och exempelvis vilka effekter det får på produktionen och dess personal. En annan infallsvinkel som torde vara intressant är att jämföra samarbetet inom Fordkoncernen med hur arbetet bedrivs inom GM-koncernen där SAAB ingår.swe
dc.format.extent578227 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.titleCommonality - på vinst eller förlust? En studie av gemensam produktutveckling mellan Ford och Volvoswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid2861swe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post