Interorganisatoriska relationer och styrning av resursförsörjning.

Abstract

Bakgrund och problem: Det är få företag som klarar av att handha alla processer som krävs för att kunna tillverka kompletta produkter. Det krävs därför att flera företag samarbetar och tillför resurser. En produkts värdekedja består av ett stort antal utbyten/transaktioner mellan flera aktörer, vilket leder till att företag är beroende av sin omgivning för att kunna bli konkurrenskraftiga. Det fordras därmed resurser från omgivningen för att säkerställa företagets existens. Detta ställer högre krav på ekonomistyrning över företagsgränserna och det riktas ett större intresse mot företagets interorganisatoriska relationer. Mot bakgrund av detta formades en undersökningsfråga: Hur används interorganisatoriska relationer vid styrning av resursförsörjning?

Syfte: Vår avsikt med uppsatsen är att få en förståelse för hur organisationen i vår studie, genom interorganisatoriska samarbeten samt styrning, kan skapa förutsättningar för att säkra sin resursförsörjning. Vi ämnar även försöka få en insikt i varför ett företag väljer att ha långsiktiga relationer med sina leverantörer.

Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa studien till redan uppbyggda interorganisatoriska relationer inom den industriella marknaden, eftersom de ofta karaktäriseras av långsiktiga relationer och komplexa bindningar. Det är endast relationen mellan företag och underleverantör som har studerats, då vi anser att det är mest adekvat för vår problemställning.

Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och målet med studien var att få en förståelse för företagens interorganisatoriska relationer och dess påverkan på resursförsörjningen. Fem intervjuer gjordes på fallföretaget och en hos deras leverantör, för att få deras syn på samverkan med leverantörerna/kunden och vad som var viktigt i utbytet. Det empiriska materialet analyserades sedan mot bakgrund av den teoretiska referensramen.

Resultat och slutsatser: I fallföretaget används långsiktiga relationer för styrningen av resursförsörjningen. Det är dock svårt att säkerställa relationens fortlevnad utan ett stort förtroende till motparten. I fallföretaget förlitar de sig helt till den öppenhet och det förtroendet som råder för att säkerställa sitt behov av resurser. Individen har en avgörande roll i relationen och organisationens styrning av resursförsörjningen beror på denne. Vi tycker även att vi funnit intressanta vinklingar varför ett företag inte helt förlitar sig på marknaden, vilket vi anser främst beror på komplexiteten i produkten.

Förslag till fortsatt forskning: Studien skulle kunna gå att genomföra på flera företag för att få en helhetsbild av fenomenet och då skulle även en eventuell genomgående trend kunna ses och ett mer generaliserbart resultat uppnås. En annan intressant vinkling är att undersöka interorganisatoriska relationer utifrån det säljande företaget och dennes anpassningar till kunden. Det teoretiska stödet skulle då kunna hämtas inom ramen för transaktionskostnadsteorin och interaktionsmodellen.