dc.description.abstract | Aptit och hunger initierar ätandet. Aptiten påverkas av våra sinnesintryck men även det som tillfredsställer våra psykologiska, sociala, och kulturella behov kan inverka positivt på aptiten.
Hungern stimuleras bland annat av sammandragningar i magsäcken, blodsockernivån, frånvaron av näring i tunntarmen och mag- tarmkanalens hormoner. Hög fysisk aktivitet ökar förbränningen och stimulerar därmed hungern.
Den behagliga upplevelsen av mättnad utlöses av att det finns näring i tunntarmen, vilket frigör hormoner som signalerar mättnad.
Med stigande ålder försämras förmågorna att känna lukt och smak. Eftersom luktupplevelsen har stor betydelse för smaken påverkas hela den sensoriska upplevelsen av maten. Därför behövs större koncentrationer av smaker för att ge samma upplevelse som när man var yngre. Upplevelsen av smak och lukt påverkas också negativt av läkemedelsintag.
Äldre upplever även törst i mindre omfattning än yngre och känner inte samma välbehag i att släcka törsten och har därför ett mindre intag av drycker.
Minskad fysisk aktivitet minskar aptiten och energibehovet, men trots minskat energibehov kvarstår behovet av näringsämnen relativt konstant.
"Aptiten på mat" påverkas också av att vistas på institution. Ändrade måltidsmönster och maträtter gör att det är lätt att känna sig obekväm och då blir aptiten sämre. Man får obehagskänslor vi matbordet. | en |