dc.contributor.author | Orest, Malin | |
dc.date.accessioned | 2009-01-12T13:16:25Z | |
dc.date.available | 2009-01-12T13:16:25Z | |
dc.date.issued | 2009-01-12T13:16:25Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/18970 | |
dc.description.abstract | Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts:
Hur ser personalen på barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?
För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt genom att dela in svaren i huvud- och underkategorier. Huvudkategorierna som redovisas i resultatet är bakgrund, barns behov, personalens roll, mammans situation, barnens situation, barnens aktiviteter och barnens stöd.
Av resultatet framgår att personalens målsättning är att barnen ska få en så bra vistelse som möjligt på kvinnojouren, men att det finns vissa hinder i vägen för detta. Möjlighet för aktiviteter är begränsad på grund av ekonomiska resurser. Barnen går för det mesta kvar i skolan men det kan vara problematiskt när föräldrarna har gemensam vårdnad. Samtliga kvinnojourer har nätverk med bland annat psykologer som kan kontaktas om behov finns. Hur samarbetet fungerar med andra myndigheter varierade mellan de olika kommunerna och stadsdelarna.
Kvinnorna som jobbar på kvinnojourer är eldsjälar som gör vad de kan för mammorna och barnen utifrån de förutsättningar som de har. Både ekonomiska och rent fysiska. Skillnaderna mellan de olika kvinnojourerna är stora beroende på vilken miljö som de bedrivs i.
I tidigare undersökningar har påvisats att man behöver se över barns situation på kvinnojourer då det i många fall är bristfälligt. Utifrån mitt resultat anser jag att detta fortfarande är något som behöver förbättras även om mycket redan har gjorts. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | barns vardag | en |
dc.subject | kvinnojour | en |
dc.subject | omsorgssvikt | en |
dc.subject | anknytning | en |
dc.subject | coping | en |
dc.subject | gemensam vårdnad | en |
dc.title | De osynliga barnen? - en kvalitativ studie om barns vardag på kvinnojourer | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |