Borderline - en sjuk diagnos? - Borderline personlighetsstörning i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv

Abstract

Under historiens gång har en rad olika benämningar använts för att på något sätt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande är det inte helt lätt att greppa diagnosen. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Västsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet används frågorna; Vilka nyckelord väljer personalen att använda för att beskriva patientgruppen, hur väljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen på patienternas möjlighet till tillfrisknande?

För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts i form av djupintervjuer med sex anställda vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av socialkonstruktionismens syn på språket, interaktionismens syn på psykisk sjukdom och stämplingsteorin.

Den första frågeställningen; vilka nyckelord väljer personalen att använda för att beskriva patientgruppen resulterade i två kategorier. Dels en kategori som handlade om patienternas lidande och svårigheter och en som handlade om patienternas styrkor och positiva egenskaper. Det som kunde konstateras var dels att den ”negativa” kategorin var betydligt mer omfattande än den positiva. Men också att denna kategori till skillnad från den positiva, inte innehöll några beskrivningar av patienternas egenskaper.

Av den andra frågan, om hur personalen väljer att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning framkom att de flesta beskriver uppkomsten utifrån den biosociala modellen. Att BPS uppstår när en emotionellt sårbar person växer upp i en miljö där hon inte får lära sig att hantera sin känslighet. Även traumatiska upplevelser i barndomen tas upp som en faktor och de nämner sexuella övergrepp, misshandel och mobbing.

Den tredje frågan om hur personalen ser på patienternas möjlighet till tillfrisknande framkom att det råder delade meningar huruvida en individ med denna störning kan bli frisk eller inte. Därmed hade de också olika mål med behandlingen.