Aktivitetshus - En studie om dess betydelse för besökarna

Abstract

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhällsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom områden som boende och sysselsättning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar två av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal på aktivitetshusen har information insamlats. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen är känsla av samanhang (KASAM) samt återhämtning. Frågeställningarna som låg till grund för intervjuerna var: • Vad har aktivitetshus för betydelse för brukarna? • Kan aktivitetshus verka som en grogrund för personlig utveckling? • Ger aktivitetshus besökarna möjlighet till en meningsfull vardag? • Vilken möjlighet till inflytande i verksamheten ges på aktivitetshus? • Aktivitetshusens betydelse är stor och i vissa fall livsavgörande för besökarna. Aktiviteterna ger struktur och rutiner i vardagen på samma sätt som ett arbete. Det finns utrymme för utveckling inom verksamheterna då aktiviteterna som erbjuds är på olika nivå. Man kan komma enbart för den sociala gemenskapen men många deltar med tiden i någon aktivitet. Arbetsgrupper blir meningsfulla då de har ett speciellt syfte med arbetet. Vänskaper bildas genom aktivitetshusen och besökarna får en meningsfull vardag då de har personer att umgås med på kvällar och helger. De möjligheter till inflytande som ges på aktivitetshus gör att besökarna växer och kan hjälpa till återhämtning. Aktivitetshus kan bidra till att besökarna får en större känsla av samanhang och det finns utrymme för återhämtning. Frivilligheten i verksamheterna är viktig för återhämtning men kräver mycket av besökarna och jag tror då att de tappar vissa av de möjliga besökarna som behöver precisa arbetstider.