dc.contributor.author | Norling, Anette | |
dc.contributor.author | Pannblom, Annica | |
dc.date.accessioned | 2009-01-21T09:01:22Z | |
dc.date.available | 2009-01-21T09:01:22Z | |
dc.date.issued | 2009-01-21T09:01:22Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19145 | |
dc.description.abstract | Syftet är att undersöka hur biologföräldrarna upplever sitt föräldraskap under hela återföreningsprocessen. Syftet är även att söka kunskap kring hur socialsekreterare och biologföräldrar arbetar för att möjliggöra och underlätta återföreningen då barn som varit i familjehem flyttar hem igen. För att finna svar på detta har följande frågeställningar formulerats: 1. På vilket sätt samarbetar socialtjänst och biologföräldrar för att möjliggöra en återförening då barnen har varit familjehemsplacerade? 2. Vad upplever biologföräldrarna att de behöver för stöd i sitt föräldraskap vid hemflytten? 3. Vad upplever socialtjänsten att biologföräldrarna behöver för stöd i sitt föräldraskap vid hemflytten? 4. Hur påverkar yttre omständigheter återföreningen?
Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med biologföräldrar och socialsekreterare. Intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån Svennings metod och en hermeneutisk ansats har använts i arbetet. Kvales sju principer har använts i analys, tematisering och tolkning av empirin. Empirin har analyserats, jämförts och teoretiserats med hjälp av utvecklingsekologisk teori, teoretiska begrepp som föräldraskap, stigma, skuld, skam och kris. Tidigare forskning och relevant litteratur inom ämnesområdet har kompletterat analysen.
Resultat: Samarbetet mellan socialtjänst och biologföräldrar består i huvudsak av två komponenter. Dels skall socialtjänstens kriterier vara tydligt formulerade i samspel med föräldrarna och dels skall föräldrarna aktivt arbeta för att uppfylla dessa för att en återförening skall möjliggöras. Biologföräldrarna upplever att de behöver tydlig information kring vilket stöd som finns att tillgå. Vidare efterlyser föräldrarna att de behöver ha fortsatt uppföljning och stöd efter hemflytten. Socialsekreterarna upplever också att föräldrarna behöver fortsatt stöd i sin föräldraroll, ett stödjande nätverk, ekonomiskt stöd och avlastning vid behov. Sämre yttre förutsättningar skapar känslor av otillräcklighet och låg självkänsla hos föräldern. Positiva och fungerande yttre omständigheter såsom en tillräcklig ekonomi och ett bra boende är en förutsättning för att återföreningen skall bli lyckosam, harmonisk och hållbar i längden. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Återförening | en |
dc.subject | hemflytt | en |
dc.subject | biologföräldrar | en |
dc.subject | stöd och familjehemsplacerade barn | en |
dc.title | En ny chans som förälder - En kvalitativ studie om återföreningsprocessen mellan biologföräldrar och barn som har varit placerade i familjehem | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |