Intäktsdrivare på Gekås i Ullared. En fallstudie av Skandinaviens omsättningsmässigt största butik

Abstract

Bakgrund och syfte: Under andra halvan av 1900-talet har ekonomistyrningen genomgått en rad förändringar och utveckling. Från att under första halvan fokuserat på kostnadskontroll och nogsamt budgetarbete gick man senare över i strikt planering av resursanskaffning vilket i förlängning kom att handla om att reducera olika former av spill i alla moment, såväl abstrakta som konkreta. Under 1990-talet var värdeskapandet det som stod i centrum, dock med kostnaderna i fokus, vilket bara förklarar ena delen av värdeskapandet. 2005 fick begreppet intäktsdrivare en ny innebörd då en studie av Shields och Shields lade fram en modell som sökte förklara vad som driver intäkter och dess egenskaper, vilket ger en mer komplett bild av värdeskapande då man nu även tar den andra delen i beaktande. Föreliggande uppsats syftar till att stärka (eller försvaga) denna modell genom att undersöka hur Gekås i Ullared som stort och framgångsrikt företag arbetar med utvalda intäktsdrivare. Med ett öppet sinne är författarna också intresserade av att finna intäktsdrivare som tidigare inte nämnts i forskningen. Problemformuleringen summeras i frågan: Vilka faktorer driver intäkterna på i Skandinaviens omsättningsmässigt största butik och hur ser dess egenskaper ut? Analys och slutsatser: För att göra problemformuleringen möjlig att besvara valde författarna enligt angivna kriterier ut sex tidigare kända intäktsdrivare, vilka är pris, produktkvalitet, stordriftsfördelar, varumärke, kundtillfredsställelse och medarbetar-tillfredsställelse. Utöver dessa valdes även en intäktsdrivare ut som framkommit vid en tidigare uppsats vid Göteborgs universitet, nämligen sortimentsbredd. Genom att jämföra de egenskaper som dessa intäktsdrivare har enligt tidigare forskning med vad som framkom i empirin fanns få paradoxer. Generellt stämde respondenterna in i vad som tidigare framkommit men resonerade även i ytterligare samband som inte varit tidigare fastställda. Ett exempel på detta är förhållandet mellan medarbetartillfredsställelse och kundtillfredsställelse som respondenterna menade hade en tvåvägspåverkan där de båda intäktsdrivarna påverkade varandra positivt. En annan åtskillnad var intäktsdrivaren pris som respondenterna på Gekås menade hade en påverkan på priset som var att betrakta som en andragradsekvation där såväl en höjning som en minskning av priset skulle ge lägre intäkter. Detta hade tidigare endast fastställts med ett positivt linjärt samband, vilket författarna dock menar är givet ett allt-annat-lika-scenario. Vidare talade respondenterna mycket om upplevelsen att handla på Gekås. Genom samtal kring detta kunde författarna utröna två nya intäktsdrivare vilka de sammanfattar som inre butiksmiljö och yttre butiksmiljö. Båda begreppen var något som flera av respondenterna nämnde och påtalade vikten av. Det var enad mening att förhållandet mellan dessa och intäkter var positivt och hade en såväl samtida som fördröjd effekt.