Upplysningar om kreditexponering. Hur har banker från USA & Europa som drabbats av problem upplyst om sin kreditexponering?

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: Bankerna har ökat sin utlåning kraftigt över hela världen det senaste decenniet. En ökad utlåning av subprimelån som bland annat fanns paketerade i CDOs bidrog till problem då ingen visste hur stor risken var med dessa lån och saknaden efter detaljerad information över produkten efterfrågades inte. Många av de bland annat stora investmentbankerna gjorde avsevärda förluster. Enligt redovisningsstandarder skall företaget uppvisa karaktär och omfattning av de risker som de är exponerade för och hur dessa ska hanteras. Med tanke på finanskrisen som har uppstått och banker som blivit förstatligade och gått i konkurs är det intressant att se om upplysningar som lämnas i räkenskaperna är tillräckliga för att utläsa relevant information och ge en bra bild av företagets exponering. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning problembanker har upplyst om sin kreditexponering för att uppvisa vilken kreditrisk de är utsatta för. Avgränsningar: Vi har valt att i denna undersökning utesluta banker som inte har sitt huvudsakliga fäste i Europa eller USA. Vidare syftar undersökningen att inte behandla banker där inga större problem har uppstått. Metod: Både den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden användes för att genom den kvalitativa få ett mer djupgående och detaljerat resultat av företagen och genom den kvantitativa kunna komplettera med mer övergripande information. Undersökningen baseras på en undersökningsmall som arbetats fram efter genomgång av vilka områden som ansågs relevanta för studiens realiserande. 16 problembanker från USA och Europa omfattas av studien. Resultat och slutsatser: Totalt har bankerna lämnat 27 kvalitativa upplysningar och 87 kvantitativa. I redovisningarna förekommer upplysningar i textform 63 gånger och i tabellform 79 gånger. I vår studie har det framkommit att ingen av bankerna har upplyst om alla områden vi granskat och de flesta upplysningarna redovisas kvantitativ i tabellform. Banker från Europa har flest upplysningar i tabellform medan amerikanska banker har flest upplysningar i löpande text. Förslag till fortsatt forskning: Vi har märkt att finansiella instrument som CDOs och SPEs är väldigt komplicerade och svåra att granska, därför ser vi möjligheter att utföra studier koncentrerade på dessa för mer djupgående granskning och klargörande för vad de egentligen innehåller.