dc.contributor.author | Florén, Lina | |
dc.date.accessioned | 2009-01-26T10:00:44Z | |
dc.date.available | 2009-01-26T10:00:44Z | |
dc.date.issued | 2009-01-26T10:00:44Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19196 | |
dc.description.abstract | Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda åsikter om professionell hjälp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vänner sägs vara bättre stöd än professionella. Å andra sidan påstås att professionella insatser vid sorg främjar bearbetning och att de forskningsrön som hävdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund.
Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frågeställningar är: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehållit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat på sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med någon annan i omgivningen? Uppsatsens metod är kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk. Empirin har samlats in genom fyra halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats ad hoc, utifrån kris- och sorgteori samt tidigare forskning i ämnet.
Resultat: Kuratorskontakten har främst innehållit emotionellt stöd och informanterna menar att det har varit till hjälp att kuratorn är utomstående. Informanterna upplever att de blivit hjälpta i sitt sorgearbete och att kuratorskontakten inte har haft negativ inverkan. Ingen av informanterna säger sig skulle kunna ha haft liknande samtal som de med kuratorn med någon annan i omgivningen.
Konklusion: De forskningsresultat som påvisar att professionell hjälp vid sorg kan vara skadlig får inte gensvar av informanternas svar. Kristeorins begrepp ”vikarierande hopp”, ”containing function” och ”terapeutisk hållning” samt sorgteorins huvudbegrepp om vad som är till hjälp vid sorg är ett sätt att förklara på vilka sätt informanterna upplevt sig vara hjälpta av kuratorns insatser. Vad gäller skillnaden mellan anhöriga och professionella förstås denna utifrån samhällsutveckling, känslomässigt hänsynstagande/engagemang samt förmågan att tolka sörjandes signaler och härbärgera dennes känslor och tankar. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Kurator | en |
dc.subject | sorg | en |
dc.subject | död | en |
dc.subject | livskamrat | en |
dc.title | Två förstående ögon - En kvalitativ studie om anhörigas upplevelser av kuratorskontakt efter förlusten av en livskamrat | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |