Ansvar och disciplinering av psykiskt störda gärningsmän - En kvalitativ studie om upplevelser av en lagändring i brottsbalken

Abstract

Syftet med uppsatsen är att beskriva och undersöka de motiv som låg bakom den nya lagändringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks även vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rättspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser på framtiden. Forskning är kvalitativ och empirin består av förarbeten till lagändringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.

Mina specifika forskningsfrågor lyder: Vilka motiv låg bakom lagändringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rättspsykiatrin lagändringen? I vilken utsträckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?

De teoretiska utgångspunkterna är ifrån utilitarismen där ansvar är det centrala begreppet, det andra begreppet som används är disciplin som är hämtat ifrån och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgår ifrån de teman som kommit fram utifrån förarbetena; flexibilitet, straffvärde, vårdbehov, självförvållande och temat framtiden har även valts att ha med.

Resultatet visar på att självförvållat rus och avsaknaden av ett vårdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård enligt mina informanter och en viktig del är att alla omständigheter vägs samman och helhetsbedöms. Straffvärdet ska enligt informanterna inte ha någon större betydelse om personen lider av en allvarligt psykisk störning eftersom det är samma person även om det handlar om exempelvis skadegörelse eller mord. Analysen tar upp i huvudsak upp fem punkter: Samhällets krav på straff som har ökat, ett förtydligande i lagtext, hur missbrukande personer ska dömas och vem är det egentligen som ska ha rättspsykiatrisk vård? Slutligen ges det tips på fortsatt forskning inom området, det som tas upp är exempelvis en kvantitativ enkätstudie och när det har gått en längre tid, en utvärdering eller effektstudie.