dc.contributor.author | Carlsson, Malin | |
dc.contributor.author | Eklöf, Daniela | |
dc.date.accessioned | 2009-02-10T14:31:10Z | |
dc.date.available | 2009-02-10T14:31:10Z | |
dc.date.issued | 2009-02-10T14:31:10Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19402 | |
dc.description.abstract | När statens kostnader för sjukskrivningar kraftigt ökade från slutet av 1990-talet till början på 2000-
talet uppstod en diskussion om eventuella åtgärder för att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Till
följd av detta utvecklades hälsobokslut som ett medel för att belysa sambandet mellan medarbetares
hälsa och dess ekonomiska konsekvenser. Det är ett faktum att en medarbetare som blir sjuk eller
skadas i arbetet kostar pengar för företaget, samhället och individen själv. Genom att synliggöra
kostnaderna av ohälsa och vinsterna av hälsa är hälsobokslutet avsett att få arbetsgivare att agera för
en bättre hälsa hos personalen.
Hälsobokslut ses som en förenklad variant av den komplexa personalekonomiska redovisningen, och
produceras på frivillig basis i företag. Det kritiseras för att vara komplicerat och inte tillföra några
förändringar i arbetslivet trots dess påstådda användbarhet.
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka bakomliggande skäl som finns till implementering av
hälsobokslut samt vilka funktioner det kan ha i praktiken, i de företag som studien undersökt.
Studiens resultat visar att de undersökta företagen redan jobbade framgångrikt med hälsofrågor och att
de med hälsobokslut såg ett verktyg att belysa och strukturera det befintliga hälsoarbetet. Emellertid
visade det sig att arbetet med hälsobokslut i viss mån inte fungerar som det var tänkt från början, i de
tre intervjuade företagen och att ett av företagen i nuläget avfärdat hälsobokslut som verktyg då det
ansågs vara överflödigt. I de två andra företagen visade det sig att den främsta funktionen med
hälsobokslut var ett sätt att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsplats och legitimera företagens
hälsoarbete, genom att framhäva deras omtanke om personalens välmående. Vidare framgick att
hälsobokslut används som underlag för beslut, uppföljning och informationsmaterial.
Förslag till vidare forskning i anknytning till studiens resultat, är om en organisations hälsoarbete är en
viktig faktor vid val av arbetsgivare. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | en |
dc.relation.ispartofseries | 08-09-30 | en |
dc.title | Hälsobokslut och dess funktioner | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |