| dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Japanska arbetssätt har under de senaste 25 åren inneburit stora
framgångar för landet och dess ekonomi. Många västerländska länder har ställt sig frågande till
vad deras framgång beror på och själva försökt imitera arbetssätten med varierande resultat.
Arbetssättens starka förankring i den unika japanska kulturen har gjort att arbetssätten varit
svåra att implementera i väst. Ett tydligt fokus på kollektivet och konsensus, vilket är ovanligt i
väst, är endast några av faktorerna som har satt käppar i hjulet för de västerländska företagen.
Litteratur inom företagsekonomi visar på relevansen av en förståelse av ett arbetssätts alla
delar, där den kulturella bakgrunden är en. Västerländska företag har således ett behov av att
förstå de kulturellt förankrade faktorerna bakom arbetssättens utformning för att kunna
genomföra en lyckad implementering och användning av dem.
Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att, genom en litteraturstudie, teoretiskt analysera den
japanska företagskulturen utifrån Hofstedes dimensioner och genom detta, med utgångspunkt i
ett antal etablerade motivationsteorier, förstå vad som motiverar japanska arbetare. Vi ska
vidare, med utgångspunkt i denna förståelse, applicera vårt resultat på välkända japanska
arbetssätt för att utröna deras specifika karaktärsdrag och hur dessa försvårar spridningen av
arbetssätten utanför Japans gränser.
.
Metod: Vår uppsats är en litteraturstudie, där vi bygger såväl teori som empiri på en stor
mängd, av varandra, oberoende litteratur. Vi har uteslutit intervjuer då dessa, även fast de hade
kunnat ge ett ytterligare djup och öka validiteten, ansågs försvåra och komplicera vårt arbete
mer än de hade varit till nytta. En stor del av litteraturen kring den japanska kulturen kommer
från västerländska författare, vilket har inneburit att vi tvingats ha ett källkritiskt perspektiv.
För att väga upp detta har vi sökt och använt oss av data kring Japan skrivna av japanska
författare. Utbudet av japanska författare är tunt, men vi anser ändå att användandet av dem
ökar uppsatsen validitet. Vår uppsats cirkulerar kring begreppen kultur, motivation och
arbetssätt. Tre begrepp som analyseras och relateras till varandra för att öka förståelsen kring
Japan. Vi utgår från att kulturen är den bakomliggande orsaken till varför ett samhälle ser ut
som det gör, varför japaner motiveras av det de gör och varför arbetssätten är utformade som
de är.
Resultat och slutsatser: Det är tydligt att en kulturell bakgrund påverkar vad en människa
motiveras av. Den japanske arbetaren har en annan syn på såväl sitt arbete som sin plats i
samhället än många västerländska. Det japanska samhället lyfter fram kollektivet som den
centrala punkten och anser att livet går ut på att arbeta för att förbättra för helheten. Således blir
erkännande från gruppen och en känsla av att arbetet förbättrar för alla motiverande, detta
snarare än en vilja att i första hand förbättra sin egen situation och status. Att behålla harmonin
4
i samhället är viktigt, varför det inte är eftersträvansvärt att särskilja sig från gruppen, japanen
ska falla in i mallen och inte utmärka sig. En känsla av kollektivt ansvar motiverar japanen och
gör denne rädd för att misslyckas, att undvika att tappa ansiktet är av högsta vikt. Då den
hierarkiska strukturen fortfarande är utbredd blir ledaren en viktig gestalt. Att erkännas för sina
prestationer av denne blir motiverande för japanen. Trots ledarens upphöjda roll är samarbetet
och strävan efter konsensus två viktiga aspekter. Det är viktigt att den japanske arbetaren
känner att denne är en uppskattad del i processen som har möjlighet att påverka.
De tydliga japanska karaktärsdragen har legat till grund för utformandet av de unika japanska
arbetssätten. Att japanen motiveras av sin delaktighet i processen har lyfts fram genom en
strävan efter att låta de anställda komma med förbättringsförslag. Synen på arbetet som livets
viktigaste del skapar en lojalitet till företagen som möjliggör ett, för länder i väst ovanligt,
livstidsanställningssystem. Det japanska samhället uppmuntrar harmoni, fokus ligger på
helheten inte delarna, detta i såväl samhället som i produktionsprocessen. Tron på att arbetet
sker för helhetens bästa skapar bra förutsättningar för samarbete mellan olika aktörer på
marknaden. Att arbetssätten är så tydligt baserade på de japanska kulturella dragen medför
klara svårigheter när dessa ska implementeras i andra kulturer. Vi menar att en ökad förståelse
för arbetssättens bakgrund kommer underlätta en överföring och användning av dessa till
länder utanför Japan.
Förslag till fortsatt forskning:
• Forskning kring japanska arbetssätt som har lyckats utanför landets gränser. Det finns
exempelvis fler arbetssätt än de nämnda i denna uppsats. Dell är ett klassiskt exempel
på ett företag som har lyckats implementera Just-in-Time metoden och skapa en
framgångsrik verksamhet utifrån detta. Forskning kring varför det har blivit så kan vara
intressant då Dell verkar i en kultur som skiljer sig från Japans.
• Forskning kring hur väst ska lyckas för att framgångsrikt implementera japanska
arbetssätt. Uppsatsen blir eventuellt en form av handbok för företag som har tänkt
arbeta japanskt i ett land med en annan kultur.
• En uppsats inom samma område fast med illustrationsintervjuer för att få en annan
inblick i ämnet. | en |
