Tanke, känsla, handling - Handledning ur ett sjuksköterskeperspektiv

Abstract

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekterna av handledning hos sjuksköterskan utifrån personlig och yrkesmässig utveckling. Vi ville även studera de hinder som finns för sjuksköterskan att tillgodogöra sig handledning. Resultatet baseras på tio, kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Till arbetet har vi knutit Kari Martinsens omvårdnadsteori. Resultatet pekar på att ökat självförtroende och mod var egenskaper som upplevdes i den personliga utvecklingen. Känslan av säkerhet i beslutstagande och en högre grad av kontroll erhölls och resulterade i välbefinnande och mindre symtom av ångest och oro. Studien visade att utveckling av yrkesidentitet var den största vinsten av handledning. Bekräftelse från gruppen gjorde att sjuksköterskorna kände ett stöd som stimulerade dem i sin yrkesväxt. Sjuksköterskerollen tydliggjordes vilket i flera fall ledde till att sjuksköterskorna efter handledning ändrade sitt arbetssätt. Positiva nätverk bildades, dessa ökade samarbets-förmågan och gemenskapen i arbetslaget, även relationerna till andra yrkesgrupper för-bättrades. Arbetsrelaterad stress minskade och sjuksköterskorna upplevde det lättare att ta moraliska beslut. De hinder som framkom var bl a hög arbetsbelastning, kollegial lojalitet och bristfällig planering inför handledningen som hindrade sjuksköterskorna från att delta. På det emotionella planet fanns hinder som osäkerhet att öppna sig i gruppen och distansering för att sjuksköterskan inte orkade återuppleva krävande känslomässiga händelser. Resultatet tyder på att handledning är en effektiv och nödvändig del i sjuksköterskans personliga och yrkes-mässiga utveckling. Vår önskan är en ökad forskning inom området och en förhoppning om en högre tillämpning ute i verksamheterna.