IUP – en styrning i tiden. Om identitetsbildning i förskolans individuella utvecklingsplaner

Abstract

Bakgrund: Intresset för ämnet väcktes då jag arbetar i förskolan och upprättar individuella utvecklingsplaner. Flera gånger har diskussioner i arbetslaget uppstått om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhålla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner är viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken på hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill därmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte är att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras. Metod: Kunskapsteorin utgår ifrån ett postkonstruktionistiskt perspektiv där verkligheten blir till genom våra sätt att kategorisera den. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt problematiseras sociala kategorier och olika företeelser. Foucaults teorier har använts för att förstå institutionernas påverkan av individer och den kunskap och makt som finns där för att disciplinera människor i institutionen. Det empiriska materialet har strukturerats utifrån större teman. Utifrån diskursanalytiska verktyg har nodalpunkter, kluster och tecken använts i analysen. Resultat: Förskolebarnens identitet konstrueras utifrån mallar. Mallarna styr framskrivningen av barnen och har begrepp hämtade ifrån en skoldiskurs. Barnen skrivs fram utifrån sociala färdigheter, kunskap och lärande samt mål och utveckling. Identitetskonstruktionen skrivs i flera fall fram som positivt men också negativt. Mål och utvärdering saknas i flera fall desto oftare förekom mål och utvärdering när barnen hade ett beteende som skulle disciplineras. I de fall där flickor identifierades som de som slogs saknades mål till skillnad från i pojkarnas IUP. I analysen identifieras pojkar som de som slåss och som i fler fall har disciplinerande mål. Pojkar skrivs oftare fram som ledare än flickor. I flera fall saknades mål och utvärdering. Syftet med IUP som ett sätt att utvärdera och utveckla verksamheten faller bort. I barnens identitetskonstruktion identifieras barnens tillkortakommanden hellre än deras intressen. Barnen skrivs också fram utifrån hur de reagerar utifrån odemokratiska handlingar. Den individuella utvecklingsplanen konstaterar mer än den har ett praktiskt syfte. I analysen framkommer att skolverket har kunskaper om att IUP brister i framskrivningen av barnen. Trots detta läggs ett förslag fram av regeringen att IUP ska vara betygsgrundande.