Hur ser den skriftliga kommunikationen mellan lärare och studerande ut vid distansundervisning i matematik för kommunal vuxenutbildning?

Abstract

Syfte Studiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen. Resultat En cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ”studerandens fråga – lärarens svar”. Det är därmed oftast de studerande som tar initiativet i kommunikationen. Dessa cykler är ibland reglerande men oftast didaktiska och då ibland följda av en tackfras från den studerande. Att en stor del av cyklerna är två drag långa kan tolkas som att den studerande anstränger sig att göra frågan så precis att man inte behöver fråga om och att motsvarande gäller lärarsvaren. Kursen i Matematik B skiljer sig från kurserna Matematik C, D och E genom att sakna frågor om miniräknare men ha högre andel frågor om datorproblem, examination och att söka studiekompisar via kursforum. En trolig förklaring är att de studerande i kursen Matematik B har kortare vana av att studera matematik och därför söker extra handledning direkt från läraren. De studerande och lärarna verkar dela en förståelseinriktad syn på lärande då majoriteten av studerandefrågorna och lärarsvaren är just förståelseinriktade och handlar om matematik. Bakom de matematiska frågorna ligger ofta ett begrepp som är nytt, men inte nödvändigtvis avancerat, för den studerande eller algebraiskt tunga problem såsom ekvationslösning och faktorisering. När de studerandes frågor kategoriseras enligt Niss och Höjgaard Jensens beskrivning av matematiska kompetenser, så hamnar de studerandes frågor ofta i kategorin ”att språka och använda matematiska redskap”. Denna innehåller kompetenserna om representation, symbol och formalism samt om hjälpmedel. Däremot är det få frågor som kategoriseras som modellering och problemlösning. Tänkbara tolkningar av detta är att tillämpningarna kan vara lätta i betydelsen att de följer typexempel eller att de studerande har blivit goda problemlösare genom tidigare skolgång.