dc.contributor.author | Holm, Charlotta | |
dc.contributor.author | Lundin, Anna | |
dc.date.accessioned | 2009-03-12T13:21:20Z | |
dc.date.available | 2009-03-12T13:21:20Z | |
dc.date.issued | 2009-03-12T13:21:20Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19600 | |
dc.description.abstract | Inledning och bakgrund:
Fonder är en av de mest populära sparformer i Sverige men samtidigt en av de mest
omdebatterade. Fonden erbjuder en större riskspridning jämfört med andra enskilda
värdepapper och genererar i regel en högre avkastning än ett sparkonto. Debatten avser allt
som oftast storleken på fondavgifterna, som till stor del är hänförlig till typen av förvaltning; aktiv
eller passiv. Åsikterna huruvida storleken på avgifterna är motiverade eller inte går isär och
emellanåt ifrågasätts även den aktiva förvaltningen. Uppdrag granskning visade i ett reportage
den 30 januari i år en undersökning som utvärderat majoriteten av de största svenska fonderna.
De fann att 78 % av fonderna presterade sämre än jämförelseindex och endast 22 % bättre än
index. Rekommendationen till allmänheten blev att investera i indexfonder som i regel har de
lägsta avgifterna.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån olika vinklar undersöka vilken inverkan totala avgifter
har på riskjusterad nettoavkastning hos aktivt förvaltade fonder. Det finns dessutom i uppsatsen
en genomgående önskan att bidra till en ökad förståelse för avgifternas effekt på avkastningen.
Metod: Uppsatsen omfattar en förstudie som undersöker prestationen hos de aktivt förvaltade
fonderna, vilket ligger till grund för de två efterföljande undersökningarna. Den första
undersökningen utreder korrelationen mellan fonders riskjusterade nettoavkastning och totala
avgifter genom regressionsanalys och den andra undersökningen syftar till att redogöra för
fonders olika avgiftsnivåer och deras effekt på den riskjusterade nettoavkastningen. Den
huvudsakliga parametern, och stommen i förstudien och undersökningarna, är
utvärderingsmåttet alfa som mäter riskjusterad nettoavkastning. I de två efterföljande
undersökningarna utökas perspektivet med ytterligare en parameter, TKA.
Resultat och analys: Förstudien visade att majoriteten av fonderna genererade en
överavkastning och det totala medelvärdet för alla fonder var 2,07 %, vilket statistiskts sätt
kunde säkerställas. Korrelationen mellan en fonds totala avgifter och dess riskjusterade
nettoavkastning kunde ej fastställas, vilket innebär att totala avgifter och alfa ej kan beskrivas med
ett statistiskt samband. Däremot kunde det fastställas att marknadsläget hade effekt på den
riskjusterade nettoavkastningen. Vidare förelåg det en skillnad mellan olika avgiftsnivåer, där
fonder med högst avgifter under perioden hade genererat högst avkastning. Skillnaderna mellan
avgiftsnivåerna kunde emellertid inte statistsikt säkerställas.
Slutsatser: Avgifter har inverkan på fonders avkastning men det innebär inte att fonder med
lägre avgifter under perioden var att föredra. De aktivt förvaltade fonderna skapade i genomsnitt
en överavkastning, det vill säga ett mervärde, trots sina avgifter. Vidare var de fonder med högst
avgifter att föredra under perioden då deras riskjusterade nettoavkastning i genomsnitt var
högst. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | en |
dc.relation.ispartofseries | 07/08:58 | en |
dc.title | Över linjen - en uppsats om att betala för överavkastning hos aktivt förvaltade fonder | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |