dc.contributor.author | Noreby, Marcus | |
dc.contributor.author | Cagmo, Johan | |
dc.date.accessioned | 2009-03-20T10:16:27Z | |
dc.date.available | 2009-03-20T10:16:27Z | |
dc.date.issued | 2009-03-20T10:16:27Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19656 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början på 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersättningar. Det var delvis till följd av detta som IASB år 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersättningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprättade enligt IFRS baseras på en stor del bedömningar, därför innehåller standarderna långtgående upplysningskrav. Den information som efterfrågas varierar beroende på vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av redovisningsinformation. Då det är en kostsam process att producera och tillhandahålla upplysningar finns det skäl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.
Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lämnas om aktierelaterade ersättningar i svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, samt om det föreligger några skillnader mellan företag av olika karaktär avseende vilka upplysningar som lämnas.
Avgränsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten på de upplysningar som företagen lämnar, eller om företagen faktiskt har lämnat de upplysningar som krävs enligt IFRS 2.
Metod: I studien ingår företag noterade på Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes från företagens årsredovisningar. Insamlad data analyserades med hjälp av Kruskal Wallis H-test för att upptäcka eventuella skillnader mellan olika grupper av företag avseende lämnade upplysningar. De variabler företagen grupperades efter var omsättning och branschtillhörighet.
Resultat och slutsatser: De tester som i studien utförts visar inte på några signifikanta skillnader i lämnade upplysningar mellan de olika storlekskategorierna. Däremot har skillnader observerats avseende upplysningar mellan olika branschkategorier. Slutsatser om studiens resultat kan bland annat diskuteras utifrån avvägningen mellan redovisningens kostnad och nytta, samt relevans.
Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier inom ämnet skulle kunna innefatta en studie där storlek används som förklarande variabel till antalet upplysningar. En sådan studie vore än mer intressant att genomföra utifrån upplysningar som samtliga företag i en population har möjlighet att lämna. Det vore även intressant att ta del av mer omfattande undersökningar som inte bara begränsar sig till Stockholmsbörsen. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | en |
dc.relation.ispartofseries | 08-09-7M | en |
dc.title | Upplysningar enligt IFRS 2 - en studie av företagen på Stockholmsbörsen | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |