"Termostat eller soptunna?" En fallstudie av ekonomistyrning i en icke-vinstmaximerande organisation

Abstract

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning kan definieras som de medel som organisationen har till hands för att planera, koordinera, kommunicera och utvärdera det arbete som syftar till att realisera de strategier som organisationen ställt upp för sin verksamhet. Då individens mål inte alltid stämmer överens med organisationens är det av betydelse att styrningen verkar för att förena dessa. Denna problematik är för den icke-vinstmaximerande organisationen, till skillnad från dess vinstdrivande like, ett relativt outforskat område. Då det existerar grundläggande skillnader angående primära mål har de icke-vinstmaximerande organisationerna inte samma möjlighet att använda sig utav resultatmåttet för att utvärdera sitt arbete. Istället är mål ofta uttryckta i kvalitativa termer, något som gör dem mer tvetydiga. Styrutmaningen blir således att lösa en situation där mål är tvetydiga, vilket medför att det är svårt att veta vad som krävs för att realisera dem samt om verksamheten är på rätt väg. Intresset för detta ämnesområde grundar sig följaktligen i att det för den icke-vinstmaximerande organisationen inte finns några självklarheter vad det gäller ekonomistyrning. Samtidigt befinner sig dessa organisationer i en slags gråzon, då de inte kan fungera exakt som en vinstdrivande organisation, medan utvecklingen går mot att de ickevinstmaximerande organisationerna styrningsmässigt inspireras allt mer av de vinstdrivande organisationerna. Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur icke-vinstmaximerande organisationer, med hjälp av ekonomistyrning, reducerar målkonflikter. Metod: För att besvara syftet med uppsatsen har vi valt att genom en hypotetisk deduktiv ansats pröva fem hypoteser, som formulerats med den relevanta teorin som grund. Rent praktiskt realiserades detta genom genomförandet av en fallstudie av den icke-vinstmaximerande organisationen Universeum. Informationsinsamling har skett genom kvalitativ metod då detta gav möjlighet till att tillgodogöra sig djupare kunskap om det studerade ämnet. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med tre intervjuobjekt, vars kunskap angående det studerade ämnet ansågs vara ändamålsenlig. Slutsatser: Utifrån det empiriska materialet har vi kommit fram till slutsatsen att då Universeum består av avdelningar med enskilda behov, kan dessa liknas vid aktiviteter inom organisationen. Vilket för oss vidare till resonemanget att Universeum liknar en vinstdrivande organisation i större utsträckning än vad vi från första början antog. Ytterligare en slutsats är att det inom ramen för den befintliga styrning finns utrymme för att, genom kultur- och personalstyrning, på ett effektivare sätt kunna undvika potentiella målkonflikter på Universeum. Det handlar om hur den befintliga kulturen kan samordnas och kommuniceras på ett bättre sätt. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att vid ett senare tillfälle undersöka vad affärsplanen som presenteras under våren 2009 har fått för styreffekter. Ytterligare vore det möjligt att göra en jämförande studie med organisationer som befinner sig i liknande branscher, eller är av liknande karaktär, men är vinstdrivande. Exempel på detta vore andra science centers eller andra organisationer inom upplevelsebranschen.