| dc.description.abstract | Normgränserna förändras och det som idag anses ”normalt” tänjs och det barn känner igen sig i förändras således
med. Barn växer upp i en samhällskultur som inbegriper både internet, TV, bio och tidningar som riktar sig mot
dem som målgrupp. De utsätts hela tiden för olika influenser och ses som attraktiva konsumenter för olika bolag.
Barn skapar sina identiteter utifrån starka personligheter och likväl som de präglas av sin närmaste omgivning så
påverkas de även av olika idoler som de ser upp till. Anita Werner menar att barn kan i medierna finna olika
rollmodeller som de finner mest attraktiva och accepterade i deras egna sociala miljö(Werner, Barn i TV-ålder,
1996, s.38). Här finns då Disney som är ett stort bolag och som har barn som sin målgrupp men även
DreamWorks riktar en del av sin verksamhet, och då främst animerade filmer, mot barn och vi vill se hur just
deras animerade barnfilmer belyser genus, olika könsroller och den heterosexuella normen. Därmed har vi gjort
ett urval och tagit de 3 Shrekfilmerna för att belysa just dessa aspekter. Dels för att de leker med könsrollerna
och dels för att de driver en hel del med traditionella normer och värderingar, inte minst gällandes de manliga
och kvinnliga. Margareta Rönnberg beskriver och tar upp en del olika stereotypa karaktärer som hon ser sig
finna i animerade barnfilmer som vi anser har varit användbara i vår analysdel av karaktärerna i Shrek, därmed
har vi använt oss av dem i vår resultat- och analysdel.
Syftet är att belysa de olika könsroller som speglas i filmerna utifrån en heterosexuell samhällsnorm och vi har
valt att använda oss av Shrek 1,och 3. Vi kommer även att ta upp litteratur som berör ämnena genus, film och
vetenskapliga teorier. Vi kommer att utgå ifrån ett hermeneutiskt perspektiv genom att använda oss av den
hermeneutiska cirkeln. Vi kommer också att använda oss av ett narrativt synsätt när vi analyserar karaktärerna i
filmerna.
Genom det vi har kommit fram till i vår analys av de tre Shrek filmerna så har de gått från att rätt försiktigt leka
med könsroller till att utveckla just denna bit mer och mer genom filmoch 3. Man vågar utmana gängse
normer och leka med våra sociala kön med utgångsläge i stereotypa karaktärer. I och med det vi kommit fram till
anser vi att man behöver belysa animerade barnfilmer i klassrummet och lyfta dess olika innehåll för en analytisk
diskussion med barnen men även att barn själva får pröva på att göra film för att få bättre kunskap och kunna
använda det som ett verktyg i sitt skolarbete. | sv |
