| dc.description.abstract | I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie av hur elever på två olika skolor i
Göteborgsområdet uppfattade det egna lärandet i relation till verktyget individuella
utvecklingsplaner (IUP).
Det övergripande syftet med undersökningen var att jämföra elevernas uppfattningar i två
olika skolor i skilda områden utifrån faktorer som etnisk bakgrund, språkkunskaper och
socioekonomiska villkor. Eleverna gick i årskurs nio. På den ena skolan, kallad ”Norrskolan”,
hade alla elever i undersökningen utländsk bakgrund, talade inte svenska hemma, bodde i
hyreslägenhet och ingen utav dem hade två arbetande föräldrar. Av eleverna på den andra
skolan, kallad ”Söderskolan”, hade alla svensk bakgrund, samtliga bodde i radhus eller villa,
talade svenska hemma, och ingen av elevernas föräldrar var arbetslösa eller studerande.
Resultaten visade att det fanns skillnader i elevernas uppfattningar om IUP, eleverna på
”Norrskolan” hade i lägre grad kännedom om vad IUP var och förståelse för nyttan av den än
vad eleverna med svensk bakgrund hade. Det fanns också likheter mellan grupperna. Nästan
samtliga elever uppgav att deras föräldrar pratade med dem om vad som hade framkommit
under utvecklingssamtalet. Omdömena om IUP varierade från individ till individ på båda
skolorna, men sammanfattningsvis så framkom att majoriteten av eleverna på båda skolorna
kände till kursmålen de skulle uppnå i skolan. Vi tolkar det som att helheten av det som
omgärdar IUP – själva blanketten, utvecklingssamtalet och diskussionen om kursmålen –
bidrar till att eleverna på båda skolorna känner till de mål de skall uppnå i skolan. | sv |
