Show simple item record

dc.contributor.authorSara Engqvist, Annasv
dc.date.accessioned2009-04-08T10:30:56Z
dc.date.available2009-04-08T10:30:56Z
dc.date.issued2009sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/19941
dc.description.abstractSyftet med föreliggande examensarbete var att studera i vilken mån elevinflytande implementeras utifrån gällande styrdokument för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Den övergripande problemställningen tog sitt avstamp ur den demokratidebatt som följde Demokratiutredningens slutbetänkande 2000. Medan slutbetänkandet bland annat uppmanade till ett större lokalt deltagande i det demokratiska systemet riktades kritik mot utredningen som menade att den inte var realistisk då enskilda medborgare varken har tid eller lust att delta i demokratiska beslut. Det övergripande problemet var inriktat mot i vilken mån de deltagardemokratiska idéerna som finns uttryckta i styrdokumenten lyckats implementeras i skolan verksamhet. I min undersökning utgick jag från Anders Sannerstedts tre kriterier för en lyckad implementering som innebär att verkställaren skall förstå, kunna och vilja genomföra det politiska beslutet. Metoden bestod av semistrukturerade samtalsintervjuer med elever och lärare i en specifik läromiljö. De frågor som var aktuella konstruerades utifrån Sannertedts kriterier. Jag har utgått från att e lärare om verkställare av de politiska besluten men då elevernas upplevelse av elevinflytande är ett viktigt instrument för att kunna mäta implementeringen har stor vikt lagt vis analysen av deras svar. Den läromiljö som var aktuell för min studie bedriver ett så kallat tvärvetenskapligt arbetssätt som av flera skäl bör vara gynnsam för elevinflytande. Genom att välja ett most likely case ges möjligheten att generalisera resultatet i olika grad beroende på utfallet. Studiens resultat visar att trots gynnsamma förutsättningar uppfylls inte kriterierna för en lyckad implementering av elevinflytande. Eleverna har stora möjligheter att utöva elevinflytande men många elever saknar förståelsen och viljan till elevinflytande. Resultatet visar att det inte räcker med att möjliggöra elevinflytande i skolans verksamhet om det inte medvetandegörs för eleverna. Saknar eleverna förståelsen till att elevinflytande finns och innebörden av det i undervisningen faller också motivationen och viljan till att utöva inflytande bland eleverna.sv
dc.language.isosvsv
dc.subject0sv
dc.titleDeltagardemokrati i skolansv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokCsv
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Sociologiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record