| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Vid val av ämne för studien intresserade vi oss för hur mycket det talas om barn i behov av särskilt stöd och hur
de ska utmanas utifrån sina förutsättningar och behov, men hur lite det finns att läsa om de elever som har lätt att
lära och hur man kan stimulera och utmana dem.
Studiens syfte är att lyfta fram hur debattartiklar i dagspress och pedagogiska magasin beskriver vilka elever som
är begåvade, samt vilka hinder och problem dessa elever kan få i skolan om de inte uppmärksammas. Syftet är
även att titta på vilka termer som används för att beskriva begåvning, samt att se om olika former av begåvning
benämns på olika sätt. Slutligen ville vi se vilka undervisningslösningar artiklarna förespråkar för begåvade barn
i skolan.
För att kunna belysa dessa frågor genomförde vi en kvalitativ dokumentanalys, vilket vi ansåg bäst skulle belysa
studiens intresseområde. Vi synade åtta debattartiklar ur dagspress och pedagogiska magasin, de granskades och
jämfördes för att belysa det de olika debattörerna lyft fram.
Studiens resultat visar att det inte finns ett samlat begrepp som beskriver begåvade elever. Ändå tycks samtliga
debattörer vara eniga om att elever som inte utmanas och motiveras redan i de tidiga skolåren kan möta hinder
när kraven ökar om de inte tillägnat sig någon god studieteknik.
Resultatet gjorde oss uppmärksammade på att det inte finns några pedagogiska verktyg som är specifikt riktade
mot de elever som har lätt att lära. Det kan vara en konsekvens av att de inte finns benämnda eller är
identifierade i En skola för alla vilket tvingar den enskilda pedagogen att finna egna undervisningslösningar. Det
skulle underlätta om det fanns teorier och vetenskapliga förhållningssätt som kan ge stöd och vägleda pedagogen
i att finna pedagogiska och didaktiska tillvägagångssätt för att stimulera och utmana dem. | sv |
