| dc.description.abstract | Syftet med denna uppsats är att undersöka vad gymnasieelever i dagens svenska skola har för inställning till
konflikter samt om denna syn har att göra med om eleven själv varit inblandad i en. Vi vill även ta reda på om
denna syn har ett samband med graden av elevdemokrati på skolan, eller om det har att göra med medfödda
egenskaper som kön eller om man kommer från en invandrarbakgrund. För att nå vårt syfte har vi valt att
använda oss av en enkätundersökning där 89 elever från fyra klasser från två skolor i centrala Göteborg deltagit.
Vår enkät består av 27 frågor samt ytterligare fem som handlar om den elev som deltar i enkätundersökningen.
Vår enkätundersökning visar att majoriteten av de elever vi har undersökt har en positiv syn på konflikter samt
att en ännu större del, 68 av 89 stycken, har den undvikande synen på konflikter. Undersökningen visar att
majoriteten av de som har befunnit sig i en konfliktsituation är killar samt att de flesta av de elever som har
hamnat i en konfliktsituation har en positiv syn på konflikter. Vidare visar vår undersökning att de flesta
eleverna som har deltagit i vår undersökning inte vet om elevrådet arbetar med att minska konflikterna på deras
skola.
Konflikter finns runt omkring oss hela tiden och naturligtvis är det likadant i skolan. Detta måste vi som lärare i
vårt vardagliga arbete vara medvetna om. Konflikter får inte sopas under mattan, eftersom de är en förutsättning,
eller i alla fall en möjlighet, för utveckling. Genom att eleverna får möjlighet till att på demokratiska vägar
påverka sin utbildning samt att konflikter tas upp till ytan, hanteras och därmed leder till utveckling skapar vi
som lärare en sund miljö för lärande. | sv |
