| dc.description.abstract | Syfte
Vi har i denna uppsats velat bringa klarhet i vilka antaganden och åsikter som tycks ligga bakom olika positioner
i skolpolitiska frågor; hur definierar man egentligen värdefull kunskap och hur ser man på skolans
demokratiuppdrag?
Metod och material
Då de mer grundläggande oenigheterna sällan uttalas i den samtida svenska debatten har vi valt att använda oss
av material där utbildningspolitiska frågor på ett mer djupgående sätt diskuteras. Vi har för detta syfte funnit det
lämpligt att analysera fyra etablerade utbildningsideologier: essentialismen, perennialismen, progressivismen
samt rekonstruktivismen. Vi har valt att behandla texterna med metoden ideologianalys, enligt Sven-Eric
Liedmans definition av denna. Detta innebär att vi försökt hitta vilka försanthållanden, normer och värderingar
som finns i respektive utbildningsideologi. För att strukturera upp materialet har vi klassificerat demokrati
respektive kunskapssyn utifrån två stycken vedertagna taxonomier: Amy Gutmanns demokratikonceptioner samt
Tomas Englunds utbildningskonceptioner.
Huvudfråga
Våra huvudfrågor i uppsatsen är:
• Vilken kunskaps respektive demokratisyn förespråkar företrädarna för de fyra huvudsakliga
utbildningsideologierna som vi har valt att utgå ifrån?
• Med vilka av Gutmanns demokratikonceptioner överensstämmer de olika utbildningsideologierna?
• Hur kan vi med hjälp av Englunds utbildningskonceptioner förstå de olika utbildningsteoriernas
kunskapssyner?
Resultat och betydelse för läraryrket
Vi har funnit grundläggande skillnader mellan de olika ideologierna i fråga om kunskapssyn och demokratisyn.
Det handlar exempelvis om värdesättandet av »beständiga» kunskaper (essentialismen och perennialismen)
jämte värdesättandet av »funktionella» kunskaper (progressivismen och rekonstruktivismen). Vad gäller
demokrati konstateras vidare bl.a. att både perennialismens och rekonstruktivismens syn på
demoktratiuppdraget tycks bygga på ett kommunitaristiskt demokratiideal som av Gutmann benämns som family
state. Härmed skiljer dessa sig från essentialismen, som enligt vår analys implicit tycks förespråka
demokratikonceptionen state of individuals, samt från progressivismen som klassifieras i Gutmanns konception
democratic state of education. Vi avslutar med att exemplifiera hur resultaten av vår ideologianalys kan bidra till
en fördjupad förståelse av samtida skolpolitiska frågor såsom de om betygssättning och ämnesintegration. Den
förståelse för utbildningsideologiska frågor som vår uppsats kan bidra till anser vi är relevant för varje lärare.
Detta såväl för att på ett underbyggt sätt välja undervisningsformer och undervisningshåll, som för att kunna inta
en aktiv och engegerad roll i den skolpolitiska debatten. | sv |
