Gehörsbaserad undervisning

Abstract

Syftet med denna uppsats var att undersöka förekomsten, uppfattningen och det eventuella behovet av mer gehörsbaserad undervisning. Undersökningen omfattade enbart det musikestetiska programmet. Vi genomförde undersökningen genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. Dessa var jämt fördelade på två skolor, en skola i Göteborgstrakten och en skola i Skåne. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att de till stor del använde sig av gehörsbaserad undervisning medan eleverna tyckte tvärtemot, att undervisningen var främst notbaserad. Vi lade också märke till en skillnad i definitionen av begreppet Gehörsbaserad undervisning mellan oss, pedagogerna och eleverna. Vi och eleverna definierade begreppet som, ”att lära sig genom gehör”. Pedagogerna gav samma beskrivning i utgångspunkt, men när de skulle berätta om hur de använder sig av metoden i sin egen undervisning gav de exempel som ofta innehöll både noter och visuell härmning. Konsekvensen av detta blev att fokus ofta hamnade på just noter och visuell härmning och inte gehör. Detta var något som pedagogerna verkade till stor del ovetande om. Ett didaktiskt problem som skulle kunna bli en följd av att pedagogerna inte definierar gehörsbaserad undervisning på samma sätt som vi och eleverna, är att det läggs ett omedvetet fokus på de andra delarna av musikundervisningen. Detta skulle i sin tur kunna leda till en underutveckling av musikelevers gehör. Vidare menade också pedagogerna att det var viktigt att se till vilken bakgrund eleverna har. En del av syftet med undersökningen var att ta reda på vilken metod de flesta känner sig mest bekväma med. Detta visade sig vara tätt sammanhängande med den lärandes musikaliska bakgrund. Hade eleven lärt sig via gehör tidigare kände denne sig mest bekväm med gehörsinlärning och vice versa.