Om möjligheten att arbeta med familj- och barnperspektiv inom vuxenpsykiatrisk öppenvård

Abstract

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.

Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbättringar. Teorier för att belysa frågeställningarna: familjeterapins historia, systemteori, olika modeller samt uppsatser. Utöver det presenteras lagar och riktlinjer som gäller barn till psykiskt sjuka föräldrar.

Studiens slutsatser är att det är olika hur familjearbete bedrivs och hur barnperspektivet tas tillvara på mottagningarna. Frågan är ”är det möjligt att arbeta med ett familj- och barnperspektiv inom vuxenpsykiatrisk öppenvård?” Det finns hinder på en latent nivå hos behandlare, inom verksamheten och i organisationen. Det som krävs är ekonomisk styrning, en gemensam fungerande modell, en gemensam grundutbildning i familjearbete samt ett väl upparbetat samarbete mellan vuxenpsykiatri och övriga verksamheter. Sett ur ett systemiskt perspektiv behöver inte värnandet om individen utesluta ett familjeperspektiv.