Show simple item record

dc.contributor.authorAndersson Rexmo, Birgitta
dc.contributor.authorBergsten, Agneta
dc.date.accessioned2009-04-29T08:52:39Z
dc.date.available2009-04-29T08:52:39Z
dc.date.issued2009-04-29T08:52:39Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/20201
dc.description.abstractSyftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen om hur vändpunktsprocesser gestaltat sig för människor som har erfarenhet av att tagit sig ur en problematisk livsföring, de flesta med missbruksproblem. Vi vill söka vad dessa personer ser som vändpunkter. Avsikten är också att ge initierade bilder av den betydelse familj, nätverk och de professionellas insatser haft för dessa vändpunktsprocesser. Vi har intervjuat 11 personer från våra verksamheter, familjevård och narkomanvård. Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer och fokuserat på människors egna berättelser av sina livsprocesser. I analysen av vårt material har vi inspirerats av Helen Fuchs Ebaughs exitteori vilket är en allmän teori utvecklat från ett stort empiriskt material, 173 intervjupersoner, om rollutträden och rollförändringar. Resultaten av uppsatsen visar att det är inte bara vantrivsel och olust som är drivkraft till förändring utan de flesta behöver se möjlighet av alternativ eller upplevelser av positiva krafter exempelvis familj och vänner som inte givit upp sina försök. Vi har inte funnit något empiriskt stöd för att personen måste ha nått botten utan tvärtom att det är en fördel att kunna bryta missbruket så tidigt som möjligt för att så många som möjligt i det drogfria nätverket ska finnas kvar. Ett annat för oss något oväntat resultat är den betydelse barndomsvänner ges. Personen har ett nätverk att återknyta till. Identitetsarbetet har underlättats eftersom man har kunnat återknyta till rester av sin gamla identitet. Flertal kvinnor i vårt material har berättat om betydelsefullt stöd av sin partner under vändpunktsprocessen. Genomgående har våra intervjupersoner betonat de egna barnen som drivkraft i vändpunktsprocessen. Ett annat slående resultat är att självhjälpsgrupper såsom NA, Anonyma Narkomaner, utgör ett stort stöd för några av våra intervjupersoner. Det är ett nytt nätverk och ett meningsskapande sammanhang de får tillgång till. De professionellas viktiga uppgift blir att tillsammans med personen identifiera vändpunktssituationer vilket innebär att konstruera en hanterlig metafor i behandlingsarbetet. Nätverksperspektivet är att sätta forskarljuset på hela människan och inte bara på missbrukaren. Nätverket har stor betydelse för genomförandet av förändring. Det är därför viktigt att de professionella under hela vändpunktsprocessen uppmärksammar och stöttar familj och nätverk så att de orkar hänga kvar.en
dc.language.isosween
dc.subjectvändpunktsprocesseren
dc.subjectnarkomanvården
dc.subjectfamiljevården
dc.subjectFuchs Ebaughen
dc.subjectexitteorien
dc.subjectmissbruken
dc.subjectvändpunkten
dc.titleVändpunktsprocesser – sociala relationers betydelseen
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokD
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record