Det var enklare att slå ihop 4 hjärnor än att tänka själv.

Abstract

Abstrakt Examensarbete inom lärarutbildningen Titel: ”Det var enklare att slå ihop 4 hjärnor än att tänka själv” En fallstudie om gruppdiskussionens betydelse för elevlösningar av rika matematiska problem hos elever i årskurs 8 Författare: Ulrihca Malmberg Termin och år: Höstterminen 2008 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen Handledare: Mikael Holmquist Examinator: Biörn Hasselgren Rapportnummer: HT08-2611-05P Nyckelord: rika matematiska problem, problemlösning, grupparbete Studiens övergripande syfte är att analysera vilken roll några betydelsefulla faktorer har på hur högstadieelever i gruppsamverkan kommer till konsensus om lösningen för ett rikt matematiskt problem. De faktorer som studeras är grupp-processens och tidsramens betydelse samt för- och nackdelar med en kunskapsmässigt heterogen gruppkonstellation. Undersökningen har genomförts som en fallstudie, där triangulering använts för att studera frågeställningarna utifrån olika perspektiv. Elever i två högstadieklasser har vid tre tillfällen arbetat med problemuppgifter där tre lektioner avsatts per problem. Datainsamling och analys har skett utifrån insamlade enskilda elevlösningar och grupplösningar, audio- och videoinspelade observationer, enkäter samt audioinspelade intervjuer. Resultaten visar att gruppen vid framtagande av grupplösningen i första hand strävar efter att få alla i gruppen att förstå de enskilda lösningarna. Därefter utgår gruppen från de elevlösningar som löst flest av deluppgifterna och som är mest lättbegripliga. I de fall då gruppen löser fler deluppgifter än vad gruppmedlemmarna enskilt klarat, bygger gruppen som regel vidare på de lösningsstrategier som eleverna enskilt har påbörjat. Studien indikerar att mycket tid bör avsättas för gruppdiskussionen, då observationer visar att eleverna efter att de bedömer sig vara klara med uppgiften, börjar analysera problemet och sin egen lösning mer på djupet. Arbete i heterogena grupper visar att högpresterande elever ofta får förklara sina lösningar för övriga elever men inte själva får motsvarande kunskapsmässiga utmaning. Studien indikerar att dessa elever kunskapsmässigt skulle få ut mer av att arbeta i homogena grupper, vilket avviker från den refererade forskningen. Inte heller forskningens syn att medelpresterande elever blir passiva i heterogena grupper bekräftas i studien då dessa deltar lika aktivt som övriga i gruppen. Studien visar att denna arbetsform i hög utsträckning uppfyller de ledord om kommunikation och lärande genom problemlösning som återspeglas i skolans styrdokument och att den är ett bra komplement till övrig matematikundervisning.