dc.contributor.author | Johansson, Fredrik | |
dc.contributor.author | Nilsson, Henrik | |
dc.date.accessioned | 2009-06-02T14:11:26Z | |
dc.date.available | 2009-06-02T14:11:26Z | |
dc.date.issued | 2009-06-02T14:11:26Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/20355 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)
regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värdering
och upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa med
full kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och med
förändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor del
finansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.
Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EU
vad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?
Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och de
som inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.
Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarna
behandlade det området. Värderingsalternativet FVO evaluerades inte.
Metod: En kvantitativ studie av 67 noterade banker inom EU som upprättat koncernredovisning i
enlighet med av EU antagen International Financial Reporting Standards (IFRS). Hypotesprövning har
använts i syfte att urskilja samband mellan de studerade bankerna beroende på om de valt att
tillämpa de nya reglerna eller inte i sina årsredovisningar för 2008.
Resultat och slutsatser: Studien visade att de banker som har valt att omklassificera sina finansiella
tillgångar genomgående uppvisade lägre nyckeltal, såsom avkastning på totala tillgångar (ROA),
soliditet, kapitaltäckningsgrad enligt Basel II och placeringsmarginal, än de banker som inte
omklassificerat. Sambanden mellan ROA 2007, ROA före omklassificering 2008 samt soliditet 2007
och 2008 och valet att omklassificera var statistiskt säkerställda. Författarna menar att resultatet
tyder på att bankerna kan ha haft incitament att använda omklassificeringarna till att förbättra sina
resultat och nyckeltal.
Förslag till fortsatt forskning: Intervjuer med de personer som utför bankernas redovisning för att
urskilja vilka bakomliggande motiv som finns till hur de valt att redovisa. En annan forskningsansats
kan vara att utreda varför vissa banker inte valt att tillämpa regeluppdateringarna. Slutligen anser
författarna att det skulle vara intressant att undersöka hur tillämpningen ser ut i en annan bransch. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | en |
dc.relation.ispartofseries | 08-09-57M | en |
dc.subject | Redovisning, IAS 39, IFRS 7, finansiella tillgångar, omklassificering, bank | en |
dc.title | redovisning av finansiella tillgångar - En studie om tilläggen i IAS 39 och IFRS 7 med inriktning på noterade banker inom EU | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |