Nedskrivning av Goodwill - Företagens Antaganden vid Nedskrivningsprövning

Abstract

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rådande lågkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS måste prövas för nedskrivning då interna och externa indikationer visar på behov därav, väljer författarna att studera vilka antaganden kring nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan åren, samt mellan grupper beroende på huruvida nedskrivning gjorts eller ej. På så vis önskar författarna urskilja om nedskrivningar går att förutspå genom att studera antaganden i årsredovisningar, eller om företagen själva påverkar dem för att uppnå önskat resultat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid nedskrivningsprövning skiljer sig mellan år, respektive beroende på om nedskrivningsprövningen lett till nedskrivning eller ej. Metod: De företag som omfattas av studien är företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet där företag utan goodwill elimineras, återstår 43 företag för vilka årsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebär att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs. Resultat och slutsatser: Studien visar att nedskrivningsbeloppet ökar från 2007 till 2008 men också att variablerna tillsammans påverkar om nedskrivning sker eller inte. Den variabel som främst visar om nedskrivningsbehov föreligger är ökningen av kassagenererande enheter från ett år till ett annat. Utifrån parametern tidshorisont går det inte att uteslutande dra slutsatsen att den påverkar nedskrivning av goodwill, däremot är tillväxttakten en variabel som kan tyda på att goodwill kommer att skrivas ned då antagandet reflekterar företagens tro på framtiden. Diskonteringsräntan sjunker trots att nedskrivningarna ökar mellan åren, vilket tros vara för att företagen inte har reagerat på rådande marknadsvillkor, alternativt undviker att göra för stora nedskrivningar. Slutsatsen dras att företagen än så länge tolkar standardens krav utifrån vad de själva anser vara mest fördelaktigt inom lagens ramar. Förslag till fortsatt forskning: Författarnas förslag till fortsatt forskning är att utveckla studien genom att förlänga den med fler undersökningsår, för att tydligare se konjunktursvängningarnas inverkan på nedskrivningsbeloppen. Vidare vore det intressant att undersöka variablerna enskilt för att se om ett mönster går att skönja i relation till konjunkturutvecklingen, alternativt utveckla studien genom att undersöka variablerna med varandra, för att se om de har en tydlig inbördes påverkan.