dc.contributor.author | Lindahl, Erika | |
dc.contributor.author | Lindberg, Martin | |
dc.date.accessioned | 2009-06-10T13:14:46Z | |
dc.date.available | 2009-06-10T13:14:46Z | |
dc.date.issued | 2009-06-10T13:14:46Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/20400 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Det som i dagligt tal kallas finanskrisen runt om i världen startade redan år 2007 då bostadsmarknaden i USA kollapsade. Det var sedan under hösten 2008 då banken Lehman Brothers gick i konkurs, som finanskrisen fullt blommade ut. Bankbranschen blev en bransch som kom att påverkas hårt, då flera banker fick statligt stöd för att undvika en konkurs. För att ytterligare försöka underlätta för bankerna och andra finansiella institut, kom IASB i oktober år 2008 ut med en ny tillämpningsmöjlighet av IAS 39 och IFRS 7 som berör finansiella tillgångar. Den här studien ämnar undersöka vilka effekter på resultat- och balansräkningen som de nya tillämpningarna fick för de banker som valt att omklassificera sina finansiella tillgångar. Vidare undersöks om det går att utläsa några samband mellan bankernas storlek på omklassificering och deras finansiella ställning. Syfte: Att ge läsaren en förståelse för de effekter de nya reglerna fick på bankernas resultat- och balansräkning, samt att visa på olika samband som kan föreligga mellan omklassificeringsstorleken och bankernas finansiella nyckeltal. Avgränsningar: Författarna valde att avgränsa studien till att omfatta noterade banker i de fem största bankländerna i Europa och som tillämpar IFRS. Författarna avgränsade även studien till att enbart gälla de banker som tillämpat de nya reglerna. Metod: Den här studien har behandlat de banker som valt att utnyttja möjligheten att omklassificera vissa typer av finansiella tillgångar enligt de nya reglerna i IAS 39. En kvantitativ studie med deduktiv ansats valdes eftersom författarna eftersträvar att dra generella slutsatser utifrån den empiri som framkommit, men baserat utifrån den teori som studien bygger på. Resultat och slutsatser: Att de nya reglerna fick effekter märktes framförallt av på bankernas resultaträkning och deras egna kapital. Omklassificeringarna fick ingen större effekt på bankernas totala balansomslutning. Samband kunde utläsas vad gällde omklassificeringsstorlek och nyckeltalen; Soliditet och räntabilitet på eget kapital. Samband kunde ej utläsas mellan omklassificeringsstorlek och return on assets (ROA).
Förslag till fortsatt forskning: Att se vilka effekter de nya reglerna fick på ett längre perspektiv. Det för att se utvecklingen av det verkliga värdet på tillgångarna, vilket enligt IFRS 7 måste redovisas ända tills tillgångarna förfaller. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | en |
dc.relation.ispartofseries | 08-09-72M | en |
dc.title | Effekterna av de nya tilläggen i IAS 39 och IFRS 7 - En studie av banker i de fem största bankländerna i Europa | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |