K2 En fallstudie av ett forsknings- och utvecklingsföretag

Abstract

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gått mot förenkling och att den administrativa bördan skall lättas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att Bokföringsnämnden har startat K‐projektet som ska ge företagen möjlighet att välja ett samordnat och förenklat regelverk. I det nya projektet har framförallt kategorin som gäller för mindre aktiebolag, K2, varit hett omdebatterat. Författarna tycker därför att det är intressant att studera vad som skulle hända med redovisningen i ett specifikt FoU‐företag vid en övergång till detta regelverk då diskussioner förts om denna typ av företag kan komma att stöta på problem. Även vad företaget kan göra för att förhindra dess negativa konsekvenser har undersökts. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se vad som händer med redovisningen i ett FoU‐företag när det nya regelverket K2 tillämpas. Företaget har studerats i två olika faser: uppstarts‐ och tillväxtfasen. Detta för att göra studien bredare vilket kan leda till att fler företag kan dra nytta av uppsatsen då företag befinner sig i olika skeden av verksamhetscykeln. Vidare vill författarna ge rekommendationer till det undersökta företaget då K2 kan innebära en hel del problem framförallt för mindre FoU‐företag. Rekommendationerna är även tillämpbara för företag i likande situation som Alfa AB. Metod: En fallstudie på ett utvalt företag har gjorts vilket var möjligt då författarna tilläts full insyn i ett företags redovisning. För att få en djupare förståelse av det nya regelverket och dess konsekvenser har en kvalitativ metod använts. Vidare var valet av intervjuperson viktigt för den andra delen av studien där möjliga åtgärder för de negativa effekterna diskuteras därav valdes en expert inom området ut. Resultat och slutsatser: Post för post i det utvalda företagets redovisning har noggrant analyserats där resultatet visar att det för Alfa AB:s del inte blir några större skillnader förutom posten egenupparbetade immateriella tillgångar. Effekterna syns tydligast i uppstartsfasen där företaget tvingas upprätta en kontrollbalansräkning. För att undvika detta ges ett antal alternativ där det enklaste rådet är att stanna kvar med den nuvarande redovisningen och att därmed inte gå över till K2. Vidare föreslås en kategoriflytt till K3 vilket inte är att föredra för ett mindre aktiebolag då den administrativa bördan blir större. Ett annat alternativ kan vara att företaget säljer sina egenupparbetade immateriella tillgångar till ett dotterbolag men inte heller detta blir någon förenkling vilket ger ytterligare skäl till att stanna i nuvarande regelverk. Förslag till framtida studier: Den konstitutionella frågan är hett omdebatterad i K2‐sammanhang varav denna kan vara intressant att granska mer ingående. Vidare kan även kopplingen mellan företags redovisning och olika faser i verksamhetscykeln vara något att studera på djupet vilket i denna uppsats endast har berörts på ytan. Likaså kan en fallstudie på ett företag som hamnar inom K3 kategorin vara viktigt att studera när regelverket för detta färdigställs.