Kartläggning av attityder, upplevelser, insatser och kostnader för närstående till strokedrabbade

Abstract

Introduktion: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och är en dominerande orsak till död och handikapp i de flesta länder. Att bli närstående till en strokedrabbad är en roll som man inte väljer själv utan plötsligt befinner sig i, den vård och omsorg som utförs av närstående sker ofta i tystnad och det ansvar och den börda som läggs på närstående kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. Syfte: Denna uppsats kartlägger attityder, upplevelser, insatser och kostnader bland närstående till strokedrabbade med en kvalitativ semikvantitativ ansats. Metod: Intervjuer genomfördes med tre närstående till strokedrabbade och en strokedrabbad. Vid intervjuerna användes en intervjuguide med åtta domäner för att säkerställa att samma information samlades in under samtliga intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kartläggningen visade att även om informanternas situation var mycket olika hade de liknande upplevelser av sjukdomsprocessen. Informanterna påpekade brister i den givna informationen, glapp mellan de olika vårdgivarna och att det var ”ett kämpande” med kommunernas och landstingens byråkrati. De berättade även att social isolering var vanligt förekommande och att deras livskvalitet blev försämrad. Den semikvantitativa ansatsen visade att informell vård i cost-of-illness beräkningen för stroke på en samhällsekonomisk nivå motsvarar ett ekonomiskt värde av cirka 11 miljarder kronor per år. Slutsats: Informationen hade brister, men de informanter som fick bäst guidning av vårdgivarna och som var mest nöjda med informationen var de vars anhörig fått allvarliga skador men hade en bra chans att rehabiliteras väl. Närståendes extra insatser för strokedrabbade motsvarar 77% av samhällskostnaderna för strokevården i Sverige.