| dc.description.abstract | 6 Sammanfattning och diskussion
Vi har i vår studie sökt behandla hur bostadslösa skapar status. I vår analys fokuserade vi på tre centrala statusbegrepp samt ett fjärde tema, vilket vi använde för att ytterligare belysa hur bostadslösa skapar status. Våra statusbegrepp var statusförhandling, statuskrock och statusbalans. Vi tycker att de har hjälpt oss i vårt syfte genom att belysa vad vi anser ha varit viktiga tendenser i våra intervjupersoners berättelser.
Vi vill på ett idealtypiskt vis tydliggöra vilken relation vi menar att våra statusbegrepp har till varandra. Vi ser det som att de alla kan ingå i samma process. I den här processen finns ett problem, vilket är statuskrocken, som antingen är något som har hänt och/eller något som vill undvikas. Statusbalans är vad som eftersträvas och kan uppnås antingen genom att undvika statuskrockar eller genom att arbeta sig ur en statuskrock. Statusförhandlingen kallar vi det som individen gör när han eller hon resonerar kring sin situation och söker skapa statusbalans. Det kan exempelvis handla om att han eller hon har råkat ut för en statuskrock eller har för avsikt att undvika en sådan.
I vår analys har det enligt vår tolkning också framgått att status är kopplat till våra intervjupersoners allmänna mående. När det gäller Eriks upplevelse av statuskrock när han arbetade i arbetslag, såg vi hur detta bidrog till att han mådde väldigt dåligt. Det framgår också i utdrag 7 att Sonja mådde väldigt bra av att återigen ha en egen lägenhet.
Vi har också sett hur självständighet ena stunden kan framställas som ett önskemål och ett ideal, medan det i nästa stund kan framställas som något ytterst påtvingat av, som i Noras fall, dålig behandling av socialtjänsten. Det här är ett exempel på hur Nora hela tiden aktivt förhandlar om sin status, genom att beskriva den självständighet som hon flera gånger beskriver som väldigt central i hennes liv både som något negativt och positivt.
Vi anser att vi genom vår studie på ett tillfredsställande sätt har belyst hur bostadslösa i sina berättelser skapar status och att vi samtidigt har fångat saker som Löfstrand och Thörn inte har berört i sina studier, framförallt i och med att de inte fokuserar på status. Vi tror dock att våra statusbegrepp går att tillämpa på några av deras slutsatser. Thörn skriver bland annat om hur kvinnor aktivt bryter mot den negativa bild av hemlösa kvinnor som förmedlas via media och myndigheter. Vi tolkar det som att det kan handla om att de försöker uppnå statusbalans. Löfstrand skriver exempelvis om upplevelsen av att bli ovärdigt behandlad på lågtröskelboenden, vilket enligt vårt synsätt handlar om en upplevd statuskrock.
Slutligen så tror vi inte att våra slutsatser är begränsade till bostadslösa, utan att de kan tillämpas på resten av samhället. Våra statusbegrepp och våra slutsatser är starkt kopplade till stigmatisering och stereotypifiering. Vi tror att de är användbara på alla individer som upplever sig stigmatiserade eller bemötta utifrån stereotyper. Vi tror också att alla vid något tillfälle är offer för stigmatisering eller stereotypifiering. Vi anser därför att våra slutsatser skulle kunna vara allmänt applicerbara på hela samhället. | en |
